Vad är seborroisk keratos?
Seborroisk keratos är en godartad hudförändring, oftast i någon nyans av brunt, med en skrovlig eller vaxartad yta. I dagligt tal kallas den åldersvårta eller mjällvårta. Förändringen bildas när hudens ytliga celler inte mognar och flagnar av som de ska. Cellerna samlas i stället i en upphöjd platta som ser ut att sitta fastklistrad på huden. Trots namnet har den inget med vanliga vårtor att göra, eftersom den inte orsakas av virus.
Seborroisk keratos hör till de allra vanligaste hudförändringarna. Fler än 90 procent av alla över 60 år har minst en. De första brukar komma i 30- eller 40-årsåldern, och före 20 års ålder är de ovanliga (DermNet). En del har bara några få, andra har hundratals. Seborroisk keratos smittar inte, gör inte ont och är inte farlig. Däremot kan den förväxlas med allvarligare förändringar, så en ny eller förändrad fläck bör alltid bedömas av en läkare.
Åldersvårta, mjällvårta eller keratos – vad är vad?
Ordet keratos betyder bara att hudens hornlager är förtjockat. Därför delar flera helt olika tillstånd samma ord:
- Seborroisk keratos (åldersvårta, mjällvårta): en godartad, brun förändring som ser fastklistrad ut. Det är den som den här artikeln handlar om.
- Aktinisk keratos (solkeratos): en sträv, fjällande fläck på hud som har fått mycket sol. Den är ett förstadium till cancer och kan i en del fall övergå i skivepitelcancer.
- Keratosis pilaris: små, sträva knottror på överarmar och lår, oftast hos unga. Ofarligt.
- Hudhorn: en hård, hornformad utväxt. Basen måste undersökas, eftersom den kan dölja hudcancer.
Är du osäker på vilken sorts keratos du har, gissa inte. En läkare kan oftast skilja dem åt med dermatoskop på några minuter, och i oklara fall undersöks förändringen i mikroskop.
Orsaker och riskfaktorer
Exakt varför seborroisk keratos uppstår är inte känt. Namnet är missvisande: förändringarna har inget med talgkörtlar, fet hud eller seborroiskt eksem att göra. Kända riskfaktorer är:
- Ålder: förändringarna hör till hudens åldrande och blir fler med åren.
- Ärftlighet: har dina föräldrar eller syskon många åldersvårtor är det troligt att du också får många.
- Sol: förändringar på huvud och hals har ofta samma genförändringar som solfläckar, så solen tros bidra. Seborroisk keratos uppstår ändå även på hud som brukar vara täckt av kläder.
- Friktion: i hudveck, som armhålor, ljumskar och under brösten, kan hud som gnids mot hud bidra.
- Inflammation eller solbränna: efter ett eksem eller en kraftig solbränna kan många nya förändringar dyka upp på kort tid.
Seborroisk keratos förekommer hos män och kvinnor med alla hudtyper. Humant papillomvirus (HPV), som orsakar vanliga vårtor, verkar inte ligga bakom.



Symtom
Seborroisk keratos känns ofta igen på några typiska drag:
- Ser fastklistrad ut: knutan eller plattan ser ut att sitta ovanpå huden. Amerikanska hudläkarförbundet AAD liknar den vid en klick smält, brunt stearin på huden.
- Yta: skrovlig och vårtliknande eller slät och vaxartad, ofta med små sprickor och gropar.
- Färg: från hudfärgad och gulaktig till ljusbrun, mörkbrun eller nästan svart. Oftast är den ljusbrun, brun, grå eller gråsvart. En och samma förändring kan ha flera nyanser.
- Storlek: från någon millimeter upp till flera centimeter. Förändringarna växer långsamt, under flera år.
- Känsel: gör normalt inte ont. Om kläder eller smycken skaver kan förändringen klia, bli röd eller blöda.
- Var: oftast på bröstet, ryggen, huvudet och halsen. Den kan sitta nästan var som helst utom i handflatorna, på fotsulorna och på slemhinnor. Ofta samlas många i hårbotten, under brösten, längs ryggraden eller i ljumskarna.


Olika typer
Seborroiska keratoser kan se olika ut:
- Platt typ: små, tunna bruna fläckar som först liknar vanliga pigmentfläckar, vanliga på hals och bål hos äldre. De kan vara svåra att skilja från solfläckar (lentigo solaris), även med dermatoskop.
- Upphöjd typ: den vanligaste formen, en upphöjd, skrovlig och vårtliknande förändring med skarp gräns mot huden runt omkring.
- Stjälkad typ: hänger på en smal stjälk, ofta i armhålan eller på halsen. Hudflikar (fibrom) kan se likadana ut.
- Irriterad typ: när förändringen skaver mot kläderna blir den röd, kliar och får en skorpa, och huden runt omkring kan bli eksemartad. Det är inget tecken på cancer, men en läkare bör ändå titta på den.
- Stuckokeratos: små gråvita, torra knottror på underben och fotleder hos äldre.

Hur skiljer den sig från farligare förändringar?
Seborroisk keratos är godartad och blir inte cancer. Men en cancer kan uppstå bredvid eller i en keratos, och en brun, oregelbunden förändring kan likna ett malignt melanom eller ett misstänkt födelsemärke. En läkare med dermatoskop kan oftast skilja en godartad förändring från en farlig, och i oklara fall tas ett vävnadsprov. Låt därför alltid en ny eller plötsligt förändrad fläck bli bedömd.
| Förändring | Likheter | Skillnad mot seborroisk keratos |
|---|---|---|
| Malignt melanom | Mörk, flerfärgad, oregelbunden fläck eller knuta | Ojämn kant och ojämn färg, växer och förändras under veckor eller månader, kan blöda utan att ha skavt |
| Aktinisk keratos | Sträv, brunaktig fläck | Platt, lättare att känna än att se, bara på solskadad hud (ansikte, handryggar, hårlös hjässa); förstadium till cancer |
| Basalcellscancer | Den pigmenterade formen kan vara brunaktig eller svart | Blank, pärlemoskimrande kant, små synliga blodkärl, ofta ett sår i mitten som inte läker |
| Skivepitelcancer | Skrovlig knuta med skorpa | Hård, kan vara öm, växer snabbt och kan bli ett sår; på solskadad hud |
| Födelsemärke | Brun, upphöjd förändring | Slät, mjuk, jämn färg, kommer oftast i unga år och ser likadan ut år efter år |
| Vanlig vårta | Skrovlig, vårtliknande yta | Hudfärgad eller gråaktig med svarta prickar, oftast på händer och fötter, smittar |
| Solfläck (lentigo solaris) | Platt brun fläck på solexponerad hud | Helt slät och inte upphöjd; kan med tiden övergå i en platt seborroisk keratos |
| Dermatofibrom (bindvävsknuta) | Brunaktig knuta, ofta på benen | Hård och dras inåt när du nyper i huden runt den |
I mycket sällsynta fall har ett plötsligt utbrott av många nya, snabbt växande seborroiska keratoser beskrivits som tecken på en dold cancer i ett inre organ, oftast i magsäcken. Det kallas Leser–Trélats tecken (DermNet). Sambandet är omdiskuterat, eftersom både keratoser och cancer blir vanligare med åldern, men ett sådant plötsligt utbrott är skäl att låta en läkare undersöka dig. Många nya förändringar kan också komma efter en solbränna, ett eksem eller vissa cancerbehandlingar, och då är de inget tecken på ny eller dold cancer.
När ska du söka vård?
Seborroisk keratos ger sällan några problem. Låt ändå en läkare titta på huden om:
- en förändring plötsligt växer eller ändrar färg eller yta;
- den blir irriterad, kliar eller blöder utan tydlig anledning;
- det bildas ett vätskande sår som inte läker;
- kanten är otydlig, färgen ojämn eller förändringen ser annorlunda ut än alla dina andra;
- många nya förändringar kommer på kort tid;
- förändringen är i vägen och fastnar i kläder eller smycken eller skadas när du rakar dig.
Enligt 1177 ska du kontakta en vårdcentral om du är osäker på om en hudförändring är godartad, och så fort som möjligt om den blöder, växer snabbt eller växer på höjden. Misstänker du hudcancer utan de tecknen bör du ändå inte vänta: vårt råd är att boka tid på vårdcentralen utan dröjsmål, helst inom en till två veckor. Ring 1177 om du vill ha hjälp att bedöma symtomen.
Är du osäker på om en fläck är ofarlig eller behöver undersökas? Vid en hudläkarkonsultation online hos iDerma skickar du bilder av förändringen och får en bedömning, oftast inom 24 timmar (helger inom 48 timmar). Ser förändringen misstänkt ut får du rådet att låta en läkare undersöka den med dermatoskop, och den undersökningen görs i den vanliga vården.
Diagnos
Seborroisk keratos känns oftast igen på utseendet: en skarpt avgränsad, vårtliknande platta som ser fastklistrad ut. En hudläkare säkerställer diagnosen med ett dermatoskop, ett förstoringsglas med stark belysning som visar hudens strukturer i detalj. Typiskt för seborroisk keratos är små vita prickar som liknar miliumcystor, bruna eller orangea ”proppar” i ytans gropar och slingrande fåror som påminner om hjärnans vindlingar (DermNet).
Finns det tvivel tas ett vävnadsprov: förändringen skrapas eller skärs bort och undersöks i mikroskop. Det är det enda sättet att säkert utesluta hudcancer, och därför tas en förändring som liknar cancer bort på ett sätt som gör att vävnaden kan undersökas.
Behandling
Eftersom seborroisk keratos är ofarlig behöver den inte behandlas. Det kan vara aktuellt att ta bort den om den liknar hudcancer, ständigt blir irriterad, fastnar i kläder eller smycken eller om du tycker att den är ful. I Sverige får du oftast betala själv om du vill ta bort en godartad hudförändring av kosmetiska skäl. Vanliga metoder:
- Frysbehandling (kryoterapi): förändringen fryses med flytande kväve. Passar tunnare förändringar och kan upprepas. Behandlingen går fort. Efteråt kan det bildas en blåsa och sedan en skorpa som lossnar av sig själv.
- Skrapning (kyrettage): efter lokalbedövning skrapas eller hyvlas förändringen bort med ett särskilt instrument. Inga stygn behövs och vävnaden kan undersökas i mikroskop, så metoden väljs när det finns minsta tvivel om diagnosen.
- Elektrokirurgi: vävnaden tas bort med elektrisk ström, ofta i kombination med skrapning.
- Laser: förändringen förångas med laser. Ingen vävnad blir kvar att undersöka, så metoden passar bara förändringar som tydligt är godartade.
Efter borttagningen är huden ljusare än omgivningen en tid. Oftast jämnar färgen ut sig med tiden, men ibland blir en ljus fläck bestående. De flesta borttagna förändringar kommer inte tillbaka (AAD), men nya kan dyka upp på andra ställen, och det finns inget enkelt sätt att ta bort tiotals förändringar på en gång. Peta inte bort dem själv och försök inte bränna bort dem hemma: det kan ge ärr och infektion, och diagnosen blir aldrig bekräftad.
Egenvård och förebyggande råd
Det finns inget känt sätt att förebygga seborroisk keratos, och ärftligheten går inte att påverka (DermNet). Det här kan du göra:
- Solskydd: använd solskyddsmedel med SPF 30–50, täckande kläder och en bredbrättad hatt. Det minskar risken för solfläckar och aktinisk keratos, de förändringar som oftast förväxlas med åldersvårtor.
- Låt förändringarna vara: välj kläder som inte skaver, raka försiktigt runt dem och peta inte på skorporna.
- En irriterad förändring kan smörjas med en vanlig mjukgörande kräm. Är den röd och kliar i mer än några dagar, låt en läkare titta på den.
- Undersök huden regelbundet: titta igenom huden i bra ljus med några månaders mellanrum, fotografera förändringarna med en linjal bredvid och jämför efter ett halvår. Då upptäcker du förändringar tidigt.
Vad gör du om du tror att du har seborroisk keratos?
- Fotografera förändringen på nära håll och lite längre ifrån, i dagsljus, med en linjal eller ett mynt bredvid så att storleken syns.
- Låt en läkare bedöma bilderna eller huden. Ser förändringen misstänkt ut, eller blöder eller växer den, kontakta vårdcentralen direkt. Är du bara osäker kan en hudläkare hos iDerma bedöma bilderna och säga om förändringen ser godartad ut eller behöver undersökas vidare.
- Bestäm tillsammans med läkaren om förändringen ska tas bort, om den skaver eller är i vägen. Metoden väljs efter förändringens tjocklek, var den sitter och din hudtyp.
En bedömning på bild kan visa om en förändring liknar seborroisk keratos och om den behöver undersökas vidare. En misstänkt förändring måste ändå undersökas med dermatoskop av en läkare som träffar dig, och borttagning görs alltid på en mottagning i vården.
Bildkällor: seborroisk keratos på nära håll – Assafn, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons; många seborroiska keratoser på ryggen – James Heilman, MD, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons; irriterad seborroisk keratos – Lmbuga, allmän egendom (public domain), via Wikimedia Commons.






