Atopiskt eksem, även kallat böjveckseksem eller atopisk dermatit, är en långvarig inflammatorisk hudsjukdom som ger torr hud, kliande utslag och perioder då eksemet blossar upp. Besvären börjar oftast före två års ålder, men sjukdomen kan komma i alla åldrar (1177). Den går inte att bota, men den kan lindras bra med rätt behandling. För många påverkar eksemet ändå vardagen mycket: klådan stör sömnen, jobbet, skolan och humöret.
Hos en del barn blir besvären mildare med åren. Andra har eksem som kommer tillbaka hela livet, med lugna perioder som avlöses av nya skov.
Vad är atopiskt eksem?
Vid atopiskt eksem fungerar hudens skyddande barriär sämre och immunförsvaret reagerar överkänsligt. Huden blir därför torr, känslig, lättirriterad och kliande. Klådan får dig att klia, och kliandet skadar huden ännu mer. Så uppstår den onda cirkeln av klåda och kliande som håller eksemet vid liv.
Atopi är ett samlingsnamn för flera besvär, som astma, pollenallergi och eksem. En del har alla tre, andra bara ett eller två, och det är vanligt att besvären växlar under olika perioder i livet.
Olika typer av atopiskt eksem
Utöver det vanliga eksemet med torra, kliande områden finns flera typer med egna namn (1177):
- Atopiska vinterfötter: huden under fotsulorna och stortårna fjällar mycket och spricker. Det är vanligast hos barn mellan fyra och tolv år.
- Myntformat eksem: runda utslag, ofta på armar och ben. Det kallas också nummulärt eksem och drabbar oftast personer över 50 år.
- Toalettsitseksem: eksem på skinkorna och baksidan av låren hos barn. Namnet kommer från formen och platsen, inte från någon känslighet för toalettsitsen.
- Ögonlockseksem: eksem runt ögonen, oftast hos tonåringar och vuxna.
Var sitter eksemet i olika åldrar?
- Barn upp till två år: hos nästan alla som får atopiskt eksem börjar besvären under det första levnadsåret. Utslagen kommer först på kinderna och sedan till exempel på halsen, bröstet, magen och i blöjområdet, och också på armarnas och benens utsidor. Klådan är ofta värst på natten, så barnet kan sova oroligt.
- Barn mellan två och tolv år: utslagen flyttar till böjvecken, särskilt knävecken, armvecken, handlederna och vristerna. Därav namnet böjveckseksem. Barnet kan också få eksem på händerna.
- Tonåringar och vuxna: eksemet sitter oftast på händerna, halsen, i ansiktet och runt ögonen, men kan också finnas kvar i böjvecken.
Orsaker och riskfaktorer
Atopiskt eksem har ingen enskild orsak. Ärftlighet, miljö och immunförsvar samverkar.
- Ärftlighet: risken är större om en eller båda föräldrarna har atopiskt eksem, eller om du eller någon nära släkting har astma eller pollenallergi (NHS). Vissa har av naturen mindre av de byggstenar som håller ihop huden, och då släpper barriären ut mer fukt och in mer irriterande ämnen.
- Torr luft: i Sverige är luften extra torr på vintern, både ute och inne. Det kan vara en anledning till att eksem är vanligare här än i länder med varmare klimat.
- Nötning och kemikalier: tvål, diskmedel, parfymerade tvätt- och hudvårdsmedel, ull och syntetkläder som inte släpper igenom luft kan utlösa eller förvärra ett skov.
- Värme och svett: huden kliar mer när du svettas, och värme eller snabba temperaturväxlingar kan göra eksemet värre.
- Damm, pälsdjur och pollen: kan förvärra besvären hos den som är känslig.
- Infektioner i huden: skadad hud koloniseras lättare av bakterier, som kan underhålla inflammationen och ibland ge en infektion.
- Livsstil: stress, mycket alkohol och för lite sömn kan göra eksemet värre. Hormonella förändringar, till exempel under en graviditet, kan också förvärra.
- Mat hos små barn: barn med matallergi kan få värre eksem, och barn under ett år med matallergi får ofta nässelutslag i eksemet.
Symtom
Hur eksemet ser ut och hur besvärligt det är varierar mellan personer och perioder. Vanliga symtom är (1177):
- Klåda, ofta värst på natten, så att sömnen blir lidande.
- Torr hud som fjällar och kan få sprickor som gör ont.
- Utslag som på ljus hud blir röda. På mörk hud kan områden med eksem i stället bli mörkare än huden runt omkring.
- Små vätskefyllda blåsor som kan gå sönder, så att det bildas små sår och sårskorpor.
- Tjock och rynkig hud på ställen där du haft eksem länge och kliat mycket.
Eksem med sår kan bli infekterat. Då blir sårvätskan grumlig och sårskorporna tjocka och gulaktiga. Efter ett skov kan huden också bli tillfälligt ljusare eller mörkare. Pigmentförändringarna brukar blekna långsamt när inflammationen har lagt sig.



Atopiskt eksem eller något annat?
Torr, kliande och röd hud kan ha flera orsaker. Behandlingen skiljer sig åt, så det är viktigt att veta vad det är.
| Tillstånd | Skillnad mot atopiskt eksem |
|---|---|
| Kontakteksem | Utslagen sitter där huden har haft kontakt med ett visst ämne, till exempel nickel i smycken, parfym eller gummi, och lugnar sig när kontakten upphör. |
| Seborroiskt eksem | Fet, gulaktig fjällning i hårbotten, i ögonbrynen och i vecken bredvid näsan. Kliar oftast mindre. |
| Psoriasis | Skarpt avgränsade, upphöjda fläckar med tjock silvervit fjällning, ofta på armbågarnas och knänas utsidor och i hårbotten. |
| Skabb | Intensiv klåda som är värst på natten, små knottror och gångar mellan fingrarna och vid handlederna, och flera i samma familj som kliar. |
När ska du söka vård?
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om eksemet plötsligt blir mycket värre, gör ont, är svullet eller varmt, vätskar, får varfyllda blåsor eller skorpor, eller om du samtidigt får feber eller känner dig sjuk. Det kan vara tecken på en infektion i eksemet eller på eczema herpeticum, en allvarlig herpesinfektion i eksemhuden som behöver behandlas snabbt (NHS). Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning. Ring 112 om ett barn är slött och svårt att väcka, har svårt att andas eller verkar mycket sjukt. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp att bedöma symtomen.
Utan brådska bör du kontakta en vårdcentral om:
- ditt barn under två år har svår klåda och inte har blivit bättre efter två veckors daglig behandling med mjukgörande medel;
- du eller ditt barn över två år har svår klåda och inte har blivit bättre efter en veckas inflammationsdämpande behandling som läkaren rekommenderat;
- eksemet sprider sig eller blir värre, till exempel med blåsor eller sår;
- den behandling som brukar hjälpa inte längre gör det;
- klådan stör sömnen, koncentrationen eller vardagen.
Är barnet yngre än sex år kan du också vända dig till barnavårdscentralen (BVC). Är du gravid eller ammar, ta kontakt med en läkare innan du ändrar något i behandlingen.
Diagnos
Läkaren ställer diagnosen utifrån dina besvär och hur huden ser ut. Det talar för atopiskt eksem om huden kliar och du har minst tre av följande (1177):
- du har någon gång haft eksem i något böjveck;
- du har eller har haft astma eller pollenallergi;
- du har haft torr hud det senaste året;
- du har synliga eksem på de typiska ställena för din ålder;
- besvären började före två års ålder.
Lindras eksemet bra av behandlingen görs oftast ingen allergiutredning. Hos barn under fem år kan en allergi däremot vara det som utlöser eksemet, och då kan barnet få en remiss till en barn- eller hudmottagning för utredning. Läker eksemet inte trots behandling kan huden vara infekterad, och läkaren kan ta ett litet prov för att se vilken bakterie det rör sig om.
Det hjälper om du för en kort dagbok över när eksemet blossar upp, vilka nya produkter du har använt och vad du har ätit. En hudläkare på iDerma kan bedöma eksemet utifrån bilder på distans, avgöra hur svårt det är och göra en personlig plan för hudvård och behandling.
Behandling
Målet är att dämpa inflammationen och läka huden så att den blir hel igen och får tillbaka sitt skydd mot nötning, uttorkning och kemikalier. Vilken behandling du får beror på typen av eksem, din ålder, var eksemet sitter och hur stora besvären är. En stor del av behandlingen gör du själv genom att smörja.
- Mjukgörande medel varje dag: smörj ofta och rikligt med en oparfymerad kräm eller salva, och alltid efter dusch och bad (1177). Krämer med urea, glycerin eller ceramider kan passa. Fortsätt också under lugna perioder, då blir det längre mellan skoven.
- Inflammationsdämpande behandling: under ett skov behövs ofta en inflammationsdämpande kräm eller salva som minskar klådan. Använd den precis enligt läkarens råd. På ställen där eksemet ofta kommer tillbaka kan läkaren föreslå en underhållsbehandling, där du smörjer mer sällan, till exempel ett par dagar i veckan, för att förlänga de lugna perioderna. Till barn under två år ska sådan behandling bara användas om en läkare har rekommenderat det.
- Våta förband: vid mycket torr eller kliande hud kan läkaren föreslå fuktiga förband ovanpå krämen under en period, för att hålla kvar fukten och lugna huden.
- Infektion: verkar eksemet infekterat behöver det bedömas av en läkare, som vid behov väljer en behandling riktad mot infektionen. Ibland används också badbehandling, på sjukhus eller hemma enligt läkarens råd.
- Ljusbehandling: sol i måttliga mängder lindrar eksem för de flesta. Vid måttligt till svårt eksem kan därför ljusbehandling ges på vissa sjukhus.
- Behandling som dämpar immunförsvaret: räcker inte detta kan en hudläkare föreslå tabletter eller injektioner som riktat dämpar det överaktiva immunförsvaret. De ordineras och följs alltid upp av en specialist.
Skötsel och förebyggande
Det är vanorna i vardagen som ger färre skov (1177):
- Dusch och bad: duscha eller bada inte varje dag om du inte behöver, och bara korta stunder. Varmt vatten torkar ut huden mer än svalt. Använd en mild, oparfymerad tvål, tvätta inte eksemen i onödan och smörj in direkt efteråt.
- Tvätt och kläder: använd tvättmedel utan parfym, undvik sköljmedel och överdosera inte. Tvätta nya kläder innan du använder dem. Välj luftiga material som bomull, bambu eller silke, och undvik ull och syntet.
- Händer: använd plasthandskar när du diskar, skölj bort tvålen noga och torka under ringar och armband.
- Inomhusmiljö: ha inte för varmt inne, eftersom luften blir torrare när huset värms upp. Ha det svalt i sovrummet, prova ett tunt täcke och undvik dammiga miljöer.
- Klorvatten: undvik det om du kan. Simmar du ändå, duscha av dig och smörj in direkt efteråt.
- Låt bli att klia: kliande ger mer klåda och ökar risken för infektion. Håll naglarna korta, klappa eller massera huden med lotion i stället för att riva, och använd bomullsvantar på natten.
- Stress och sömn: vila, avslappning och stöd från de närmaste kan göra skoven färre och lindrigare.
Eksem, yrkesval och arbete
Även om eksemet försvinner i vuxen ålder har huden kvar ett sämre skydd. Har du eksem, eller hade du eksem som barn, bör du därför tänka dig för innan du väljer ett yrke där huden ofta utsätts för vatten eller kemikalier (1177). Det gäller till exempel frisör-, städ- och restaurangyrken och arbete inom vården. Misstänker du att något på jobbet ger dig eksem kan du ta kontakt med arbetsmiljöombudet. Företagshälsovården kan vid behov remittera dig vidare för en utredning av arbetsplatsen.
Vad kan du göra nu?
- Blir eksemet plötsligt värre med smärta, vätskande blåsor eller feber? Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning, eller en akutmottagning om det är stängt.
- Hjälper inte smörjningen, eller är du osäker på om det är atopiskt eksem? Ta bilder i dagsljus av de värsta områdena och få dem bedömda av en hudläkare via iDermas onlinekonsultation vid eksem. Du får oftast svar inom 24 timmar (helger inom 48 timmar), med en bedömning och en plan för hudvård och behandling.
- Börja i dag med att smörja hela kroppen efter duschen och fortsätt även när huden är lugn. Det är den enskilt viktigaste delen av behandlingen.
Foto: Eisfelder (de.wikipedia), CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.






