Bältros
Bältros (herpes zoster) är en infektion som orsakas av varicella zoster-viruset, samma virus som ger vattkoppor. Den ger ett smärtsamt utslag med blåsor som följer en nervs utbredning, oftast på ena sidan av kroppen: på bålen, bröstet, ryggen, i ansiktet eller på halsen. Före och under utslagen känns ofta en brännande smärta, ett pirrande eller stickande obehag och en ömhet vid beröring. Bältros läker oftast av sig själv inom några veckor, men en del får besvär som sitter i långt efter att huden har läkt.
Viruset ger en inflammation i nervrötterna, och det förklarar varför smärtan kan bli så intensiv och ibland tilltar. Behandling som sätts in tidigt kan lindra besvären, korta sjukdomstiden och minska risken för postherpetisk neuralgi, det vill säga långvarig nervsmärta.
Vad är bältros?
Bältros är en återaktivering av ett virus som du redan bär på. Första gången man smittas av varicella zoster-viruset får man vattkoppor. Efteråt stannar viruset kvar i nervknutar nära ryggmärgen resten av livet, oftast utan att märkas. Om immunförsvaret försvagas, eller av skäl som ofta förblir okända, kan viruset bli aktivt igen, vandra längs nerven ut till huden och ge de typiska blåsorna med brännande smärta.
Bältros drabbar oftast ett enda dermatom, alltså det hudområde som försörjs av en viss nervrot. Därför sitter utslagen och smärtan nästan alltid på ena sidan av kroppen, som ett band eller ett bälte. Därav namnet. Bältros är vanligt: enligt svenska registerstudier får drygt 30 procent av befolkningen bältros minst en gång i livet, och upp till 5–6 procent av dem får det igen senare (Folkhälsomyndigheten).
Munsår eller bältros?
Båda kallas ibland herpes, men de orsakas av olika virus och sköts på olika sätt:
- Munsår och genital herpes orsakas av herpes simplex-virus. Blåsorna sitter på läpparna, i ansiktet eller på könsorganen, kommer ofta tillbaka på samma ställe och gör sällan särskilt ont.
- Bältros är vattkoppsviruset som har blivit aktivt igen. Utslagen bildar ett band på ena sidan av kroppen och åtföljs av nervsmärta. De flesta får bältros en enda gång.
Har blåsorna kommit på ena sidan av kroppen, och började det göra ont redan innan utslagen syntes, är det troligen bältros.


Orsaker och riskfaktorer
Det är oklart varför viruset blir aktivt hos vissa och inte hos andra, och de flesta som får bältros är friska i övrigt (1177). Följande ökar risken:
- Ålder: bältros blir vanligare från 50 års ålder, när immunförsvaret åldras, och risken fortsätter att öka med stigande ålder.
- Nedsatt immunförsvar: kroniska sjukdomar, cancer (risken är ungefär 40 procent högre), tiden efter en organtransplantation, autoimmuna sjukdomar, långvarig stress eller stor trötthet.
- Behandlingar som dämpar immunförsvaret: till exempel cellgiftsbehandling eller den behandling som ges efter en organtransplantation.
- Hiv: när immunförsvaret är skadat blir bältros vanligare och kan bli svårare.
- Lokal påverkan på nerven: tryck på en nervrot, ryggkirurgi, strålbehandling mot området, en skada eller en annan infektion kan ibland utlösa bältros.
Bältros beror inte på dålig hygien eller på att man har frusit. Det är ett samspel mellan immunförsvaret och ett virus som du har haft sedan tidigare. Du kan inte få bältros av någon annan. Däremot kan den som aldrig har haft vattkoppor smittas av viruset genom kontakt med blåsorna, och då får personen vattkoppor, inte bältros.
Symtom
Symtomen kommer i etapper och ser inte likadana ut hos alla:
- Förstadiet: det bränner, pirrar eller gör ont i ett visst hudområde, ibland djupare inne i kroppen, och huden blir känslig för beröring. Du kan också bli trött, få lätt feber eller huvudvärk. Lymfkörtlarna i området kan svullna och bli ömma.
- Utslag: efter en till tre dagar kommer röda prickar och knottror som snabbt blir blåsor med klar vätska. Blåsorna samlas i grupper längs nervens utbredning, oftast på ena sidan, med en skarp gräns vid kroppens mittlinje. Nya blåsor kan dyka upp under flera dagar. På mörkare hud kan rodnaden vara svår att se.
- Smärta: från molande till kraftigt brännande eller huggande. Den blir ofta värre på natten, vid beröring och av åtsittande kläder.
- Andra besvär: klåda, en stramande känsla i huden och ibland svullnad. Vid svårare bältros kan blåsorna spricka eller bli infekterade av bakterier.
Så brukar bältros förlöpa (1177):
| Fas | När | Vad som händer |
|---|---|---|
| Förstadium | en till tre dagar före utslagen | Smärta, sveda eller pirrningar i ett hudområde utan synliga förändringar; ibland lätt feber och huvudvärk |
| Utslag | en till tre dagar efter att smärtan började | Röda prickar blir grupperade blåsor som kliar; nya blåsor kan komma under flera dagar |
| Intorkning | inom en till två veckor | Blåsorna mörknar, torkar in och täcks av sårskorpor. När alla blåsor har sårskorpor smittar utslagen inte längre |
| Läkning | någon vecka efter intorkningen | Sårskorporna faller av; huden kan bli ljusare eller mörkare på stället, ibland blir det ärr |
| Smärta efteråt | de första månaderna | Smärtan sitter ofta kvar längre än utslagen men brukar gå över inom några månader |
| Långvarig smärta | längre än tre månader | Ungefär en av tio har fortfarande ont efter tre månader, oftare ju äldre man är |
Här sitter bältros oftast:
- Bröstet och bålen: det vanligaste stället.
- Halsen, ländryggen och korsryggen: också vanliga ställen; utslagen kan nå ner på skinkan eller låret.
- Ansiktet och ögat: om en gren av trillingnerven drabbas, till exempel i pannan eller på näsan, kan ögat påverkas. Det kräver snabb bedömning. Bältros i ansiktet blir vanligare med åldern.
- Örat och ansiktsnerven: ibland ger bältros svaghet i ena ansiktshalvan, hörselnedsättning eller yrsel (Ramsay Hunts syndrom).
Ibland kommer inga utslag alls, bara en ensidig nervsmärta. Barn kan tvärtom få utslag nästan utan smärta.



Komplikationer: den vanligaste är postherpetisk neuralgi, smärta som sitter kvar i månader eller ibland år efter att utslagen har läkt. Ungefär en av tio har fortfarande ont efter tre månader. Före 50 års ålder är det ovanligt, och risken ökar ju äldre man är. Andra möjliga följder är ärr, pigmentförändringar, bakterieinfektion i blåsorna, ögonskador med försämrad syn och muskelsvaghet (ungefär en av tjugo, oftast i ansiktet). Mycket sällan sprider sig viruset till inre organ, till exempel lungorna eller hjärnan. Hos den som har kraftigt nedsatt immunförsvar kan utslagen spridas över hela kroppen och likna vattkoppor.
Hur skiljer sig bältros från andra utslag?
| Tillstånd | Likheter | Skillnader |
|---|---|---|
| Munsår och genital herpes | Grupperade blåsor på rodnad hud | Litet område på läpparna, i ansiktet eller på könsorganen; kommer tillbaka på samma ställe; ingen nervsmärta |
| Vattkoppor | Samma virus, liknande blåsor | Utslag över hela kroppen med blåsor i olika stadier samtidigt; drabbar oftast barn |
| Kontakteksem (kontaktdermatit) | Rodnad med blåsor | Kliar snarare än gör ont; formen följer kontakten med det som irriterat huden, inte en nerv; kan sitta på båda sidor |
| Svinkoppor (impetigo) | Blåsor och skorpor | Gula, honungsfärgade skorpor; ingen smärta före utslagen; oftast hos barn runt näsan och munnen |
| Insektsbett | Grupper av röda knottror, ibland med blåsor | Slumpvis spridda eller på rad; kliar mycket; ingen skarp gräns längs en nerv |
| Dyshidrotiskt eksem | Små, klara blåsor | I handflatorna, på fotsulorna och längs fingrarnas sidor; på båda sidor; kliar och kommer tillbaka |
När ska du söka vård?
Ring 112 om du har bältros och samtidigt blir förvirrad, får svårt att prata, får nedsatt kraft eller känsel, får kramper eller blir medvetslös, eller om ansiktet plötsligt hänger eller domnar. Det kan vara tecken på att hjärnan är påverkad, på en ansiktsförlamning som behöver behandlas akut eller på en stroke. Får du feber med kraftig huvudvärk och stel nacke ska du genast kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning, eller en akutmottagning om de är stängda.
Sitter utslagen vid ögat eller på näsan, eller har du ont i ögat eller ser suddigt: sök vård direkt samma dag på en akutmottagning eller ögonakut.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om:
- du är 50 år eller äldre och har symtom på bältros;
- du har utslag i ansiktet eller i örat;
- du har nedsatt immunförsvar på grund av en sjukdom eller behandling;
- du har mycket ont eller känner dig mycket sjuk;
- du är gravid; du ammar och har utslag på bröstet; eller du tar hand om ett nyfött barn.
Får du feber och en rodnad runt blåsorna som sprider sig, blir varm och ömmar, eller börjar blåsorna vara, ska du bli bedömd samma dag. Är vårdcentralen stängd vänder du dig till en jouröppen mottagning. Är du osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Är du under 50 år, har normalt immunförsvar och lindriga besvär går bältros oftast över av sig själv (1177).
Behandlingen mot viruset fungerar bäst om den börjar inom tre dygn från att utslagen kom. Du kan också skicka bilder på utslagen till en hudläkare på iDerma via en onlinekonsultation om bältros. Du får oftast svar inom 24 timmar (helger inom 48 timmar), med en bedömning av hur svåra besvären är och en plan för behandling och egenvård.
Diagnos
Oftast räcker det att läkaren tittar på utslagen. Ett ensidigt, smärtsamt band av blåsor inom ett dermatom är typiskt. Prover tas om utslagen ser ovanliga ut, om det är oklart vad det rör sig om, eller om det är viktigt att säkert fastställa orsaken, till exempel vid bältros i ansiktet eller vid nedsatt immunförsvar.
- PCR-test av vätska från en blåsa: den känsligaste och snabbaste metoden.
- Direkt immunfluorescens: virusets antigen påvisas i ett prov från det drabbade området.
- Virusodling i cellkultur: används bara i enstaka fall.
- Blodprov för antikroppar: mest användbart i efterhand eller för att skilja bältros från andra tillstånd, till exempel när det gör ont men inga utslag har kommit.
Har du utslag i ansiktet kan ögonen behöva undersökas. Vid behov bedöms också allmäntillståndet och andra sjukdomar du har. En hudläkare kan, även på distans, snabbt avgöra om bilden är typisk eller om du behöver undersökas fysiskt i vården.
Behandling
Det finns ingen behandling som botar bältros, men besvären går att lindra (1177). Målet är att minska smärtan, korta tiden med utslag, hjälpa huden att läka och minska risken för komplikationer, framför allt långvarig nervsmärta.
- Virushämmande behandling: rekommenderas till alla som är 50 år eller äldre och till den som har nedsatt immunförsvar. Den ger mindre smärta och kortare sjukdomstid. Den bör påbörjas inom tre dygn efter att utslagen kom, och så fort som möjligt vid nedsatt immunförsvar. Hos den som är under 50 år och har normalt immunförsvar behövs den sällan. Vid bältros i ansiktet eller nära ögat görs alltid en individuell bedömning, oavsett ålder. Läkaren väljer behandling och dos.
- Smärtlindring: anpassas efter hur ont du har, från vanlig smärtlindring till behandling som läkaren ordinerar särskilt mot nervsmärta. Säg till om smärtan inte går att hantera, eftersom det finns fler alternativ att pröva.
- Hudvård: tvätta huden med tvål och vatten minst en gång om dagen, så att bakterier inte kommer in i blåsorna. Svalt vatten kan lindra klådan. Ett torrt förband som inte fastnar i såren skyddar blåsorna mot kläderna. Använd inte inflammationsdämpande krämer av den typ som används mot eksem på blåsorna, eftersom de kan göra att blåsorna lättare blir infekterade. Stick inte hål på blåsorna och gnugga inte huden.
- Förebygg infektion: håll området rent och torrt, klia och peta inte på utslagen och byt förband ofta. Om blåsorna blir infekterade av bakterier behandlas det separat.
- Vila och återhämtning: sömn, tillräckligt att dricka, varierad kost och mindre stress hjälper kroppen att återhämta sig.
Sitter utslagen eller smärtan vid ögat behöver ögat undersökas av en ögonläkare, eftersom bältros i ögat kan ge inflammation och ärr på hornhinnan och nedsatt syn. Den som har kraftigt nedsatt immunförsvar och blir mycket sjuk kan behöva vård på sjukhus. Vid graviditet planeras behandlingen individuellt. Bältros under graviditet är ovanligt, och har du haft vattkoppor är barnet i magen skyddat av dina antikroppar.
Egenvård och förebyggande råd
Några enkla råd gör att huden läker bättre och att risken minskar att viruset smittar andra:
- Skydda huden: håll utslagen täckta, torra och rena, och bär löst sittande kläder i mjukt och luftigt material.
- Dusch: en kort, ljummen dusch går bra. Tvätta försiktigt utan skrubb eller tvättsvamp och klappa huden torr med handduken i stället för att gnugga. Vänta med bad, bastu och simhall tills alla blåsor har torkat in.
- Undvik vissa personer: tills alla blåsor har sårskorpor ska du undvika nära kontakt med personer som har kraftigt nedsatt immunförsvar, gravida som inte har haft vattkoppor och nyfödda. Tvätta händerna ofta och rör inte utslagen.
- Arbete och skola: de flesta med bältros behöver inte stanna hemma utan kan arbeta och gå i skolan som vanligt (1177). Håll då utslagen täckta. Med svårare besvär kan du behöva bli sjukskriven. Arbetar du nära svårt sjuka, nyfödda eller gravida, prata med din läkare om hur du ska göra.
- Vätska och mat: drick ordentligt och ät lättsmält, varierad mat.
- Stress och sömn: lätt motion, andningsövningar och regelbunden sömn hjälper återhämtningen.
- Var varsam med huden: tryck inte på blåsorna, peta inte bort sårskorporna och använd inga irriterande hudprodukter på det drabbade området.
Vaccination mot bältros
Vaccination minskar risken att få bältros och att få ont länge. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination till alla som är 65 år eller äldre och till vuxna från 18 år som har nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling. Vaccinet som används i dag är ett rekombinant vaccin, alltså inte ett levande vaccin, och ges som två doser; vårdcentralen eller vaccinationsmottagningen berättar när. Du kan vaccinera dig även om du redan har haft bältros. Vaccinationen ingår inte i något nationellt vaccinationsprogram, så du betalar som regel själv, men regionerna kan välja att subventionera den. Vid akut sjukdom med hög feber skjuts vaccinationen upp, och vaccinet är inte studerat hos gravida eller ammande. Fråga din vårdcentral eller en vaccinationsmottagning var du kan vaccinera dig.
Vad gör du om du misstänker bältros?
- Fotografera utslagen i dagsljus, både på nära håll och lite längre ifrån så att det syns vilken sida av kroppen som är drabbad. Skriv upp när smärtan började.
- Sök vård så snart det går om du är 50 år eller äldre, har nedsatt immunförsvar eller har utslag i ansiktet: kontakta vårdcentralen eller en jouröppen mottagning. Du kan också låta en hudläkare titta på bilderna via en onlinekonsultation hos iDerma. Hudläkaren bedömer bilderna och symtomen och kan sätta in behandling om det är bältros. Behandlingen bör helst börja inom tre dygn från att utslagen kom.
- Ring 112 vid förvirring, svårt att prata, nedsatt kraft eller känsel, kramper, medvetslöshet eller om ansiktet plötsligt hänger eller domnar. Sök vård direkt om utslagen sitter vid ögat eller på näsan, om du har ont i ögat eller ser suddigt, om du får feber med kraftig huvudvärk och stel nacke, eller om du har kraftigt nedsatt immunförsvar och blir mycket sjuk. I de lägena räcker inte en konsultation på distans.
En onlinekonsultation passar för att bedöma typiska utslag på bålen, ryggen, armarna eller benen och för att komma igång med behandling i tid. Vid bältros i ögat eller örat, vid utbredda utslag och när smärtan sitter kvar i månader behövs undersökning i den vanliga vården och ibland hjälp av andra specialister.
Bildkällor: bältros på bålen – melvil, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons; bältros på halsen – Gentgeen, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons; bältros på axeln – Fisle, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.
Foto: Timepants, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.






