En böld, på fackspråk furunkel, är en djup bakterieinfektion i en hårsäck och vävnaden runt den. Den börjar som en öm, röd knöl som under några dagar fylls med var och sedan oftast spricker eller går tillbaka av sig själv. Nästan alltid är det gula stafylokocker (Staphylococcus aureus) som ligger bakom, bakterier som många friska människor bär på utan att märka det. En enstaka böld är sällan farlig. En böld i ansiktet, flera bölder på samma ställe, feber och bölder som kommer tillbaka gång på gång är däremot skäl att kontakta vården.
Vad är en böld?
Varje hårstrå växer ur en hårsäck, en liten ficka i huden. När bakterier tar sig in i hårsäckens vägg och infektionen når djupare än ytan kapslar kroppen in den, och hålrummet fylls med var och död vävnad. Det är en böld. Enligt DermNet är bölden en djup form av bakteriell hårsäcksinflammation (follikulit), och ibland finns små ytliga varblåsor runt en större böld.
Det här är begreppen du stöter på:
- Böld och furunkel: två namn på samma sak, en infekterad hårsäck.
- Karbunkel: flera intilliggande hårsäckar som är infekterade samtidigt och bildar en större knöl med flera öppningar. En karbunkel sitter djupare, gör mer ont och ger oftare feber, frossa och trötthet. Den är ovanligare än en vanlig böld.
- Furunkulos: bölder som kommer tillbaka under månader, ofta för att man bär på stafylokocker i näsan eller i hudvecken.
- Abscess: en ansamling av var i ett hålrum. En stor böld är en sorts abscess i huden.
Böld, cysta eller något annat?
Ömma knölar med var i huden kan ha flera olika orsaker. Det lönar sig att skilja dem åt, eftersom behandlingen inte är densamma.
| Förändring | Vad det är | Hur den skiljer sig |
|---|---|---|
| Follikulit | Ytlig inflammation i hårsäckarna | Små knottror eller varblåsor runt hårstråna, ofta många på en gång och sällan särskilt ömma |
| Böld (furunkel) | Djup infektion i en enda hårsäck | En hård, mycket öm knöl som får en gul topp, från ärtstorlek upp till en golfbolls storlek |
| Karbunkel | Flera bölder som har vuxit ihop | Större och djupare, med flera öppningar där var kommer ut; ofta feber och sjukdomskänsla |
| Hidradenitis suppurativa (HS) | Långvarig inflammatorisk hudsjukdom | Bölder som kommer i perioder på samma ställen, till exempel i armhålorna, ljumskarna, under brösten och mellan skinkorna, och som kan lämna ärr (1177) |
| Infekterad cysta | En gammal knöl under huden som har blivit infekterad | På platsen har det funnits en smärtfri, rörlig knöl i månader som plötsligt blev röd och öm |
| Akne | Tilltäppta och inflammerade porer | Mindre och ytligare finnar, ofta med pormaskar runt omkring |
En böld som precis har börjat i ansiktet eller på ryggen är lätt att ta för en finne. Bölden sitter dock djupare, är hårdare och gör betydligt mer ont, och huden runt omkring är svullen. En cysta växer långsamt under månader och gör inte ont förrän den blir inflammerad, medan en böld kommer på några dagar och är öm från början.
Orsaker och riskfaktorer
Den vanligaste orsaken är gula stafylokocker. Enligt DermNet bär ungefär 10–20 procent av befolkningen ständigt på bakterien, oftast i näsborrarna, armhålorna, ljumskarna och skinkvecket. Från näsan förs bakterierna vidare till andra delar av kroppen med fingrarna och under naglarna. Ett litet rakningssår, ett skrubbsår eller kläder som skaver räcker för att bakterierna ska komma in i hårsäckens vägg, som är en svag punkt i hudens försvar.
De flesta som får en böld är friska och har god hygien. Vissa faktorer gör ändå bölder vanligare eller svårare:
- diabetes, särskilt om blodsockret är dåligt inställt;
- övervikt, framför allt när bölderna kommer i hudveck;
- nedsatt immunförsvar, till exempel vid hiv, under cancerbehandling eller vid behandling som dämpar immunförsvaret;
- hudsjukdomar som skadar hudbarriären, som atopiskt eksem;
- nära kontakt med någon som har bölder eller en annan stafylokockinfektion, eftersom bakterierna lätt sprids mellan dem som bor tillsammans;
- blodbrist, järnbrist och rökning;
- främmande föremål i huden, till exempel en sticka.
Symtom: så utvecklas en böld
En böld följer oftast samma förlopp, och enligt DermNet tar det vanligen omkring tio dagar:
- Början: en kliande eller öm punkt som snabbt blir en hård, röd knöl som känns varm.
- Tillväxt: under några dagar växer knölen och fylls med var. Det gör allt mer ont, och huden runt omkring blir röd, svullen och spänd. De flesta bölder är stora som en ärta, men en del blir lika stora som en golfboll.
- Varpropp: mitten mjuknar och en vit eller gul topp av var syns under huden. Ibland ser man ett hårstrå eller en mörk prick i mitten, som är hårsäckens mynning.
- Tömning och läkning: bölden spricker och varet rinner ut, eller så går den tillbaka av sig själv utan att spricka. När varet har kommit ut släpper smärtan snabbt. Huden läker sedan under de följande dagarna, ofta med ett rött eller mörkare märke som bleknar långsamt. Större bölder kan lämna ärr.
Har du flera bölder eller en karbunkel kan du få feber och frossa, bli trött och känna dig allmänt sjuk.


Var sitter bölder oftast?
Där det växer hår, där du svettas och där huden skaver: i ansiktet, i nacken, i armhålorna, på skinkorna och på låren. Bölder är också vanliga i ljumskarna och i underlivet, där huden ofta rakas, är fuktig och utsätts för friktion. De behandlas på samma sätt där som på andra ställen. Ömma knölar som kommer tillbaka på precis samma ställen och lämnar ärr kan däremot tala för HS, och en grupp små, smärtsamma blåsor i stället för en knöl tyder snarare på herpes. En böld i näsan eller i hörselgången gör ofta särskilt ont.
När ska du söka vård?
En enstaka liten böld läker ofta med egenvård. Enligt 1177 ska du kontakta en vårdcentral om du har en hudinfektion som inte läker på en vecka. Kontakta också vårdcentralen om:
- bölden är mycket stor, växer snabbt eller gör väldigt ont;
- du har flera bölder samtidigt eller en karbunkel;
- bölderna kommer tillbaka.
Sök vård samma dag om bölden sitter i ansiktet, särskilt kring näsan, överläppen eller ögonen, eller över ryggraden. Det gäller också om huden runt bölden blir varm och svullen och rodnaden breder ut sig, om det går röda strimmor ut från bölden, om du får feber eller frossa, eller om du har diabetes eller nedsatt immunförsvar. Kontakta vårdcentralen, eller en jourmottagning när vårdcentralen är stängd. Ring 1177 om du vill ha råd om vart du ska vända dig. En infektion mitt i ansiktet kan i sällsynta fall sprida sig inåt, och därför ska en sådan böld alltid bedömas av en läkare.
Ring 112 om du eller en närstående med en böld eller en annan infektion blir förvirrad eller svår att få kontakt med, har svårt att andas eller har svårt att stå eller gå. Det kan vara tecken på sepsis, ett allvarligt tillstånd som kräver vård direkt.
Diagnos
En läkare känner oftast igen en böld bara genom att titta på den. Fler undersökningar behövs främst när bölderna inte läker eller kommer tillbaka:
- Odlingsprov från varet, taget med en odlingspinne. Provet visar vilken bakterie det rör sig om och vilket antibiotikum den är känslig för. Det är viktigt om läkaren misstänker resistenta stafylokocker (MRSA).
- Prov från näsan och ibland från ljumskarna, för att se om du bär på stafylokocker.
- Blodprover vid feber eller täta återfall, till exempel blodsocker och järnvärden, eftersom en oupptäckt diabetes eller järnbrist kan ligga bakom återkommande bölder.
Visar odlingen MRSA följs du upp särskilt. Enligt 1177 får du då lämna fler prover på en infektionsklinik tills de visar att du inte längre har bakterien, och så länge du har MRSA ska du berätta det när du söker vård. Kommer ärrbildande bölder tillbaka i armhålorna, ljumskarna eller under brösten tänker läkaren också på HS.
Behandling
Behandlingen beror på hur stor bölden är, var den sitter och om infektionen håller på att sprida sig.
Egenvård vid en liten, okomplicerad böld
- Varma omslag: fukta en ren tygbit med varmt vatten och håll den mot bölden en stund, några gånger om dagen. Värmen lindrar smärtan och hjälper varet att komma ut. Ta en ny, ren tygbit varje gång.
- Tvätta och täck: när det kommer var, tvätta huden runt bölden med tvål och vatten och täck den med en torr kompress eller ett förband tills den har läkt. Byt förbandet när det blir smutsigt och tvätta händerna före och efter.
- Hygien: duscha varje dag, tvätta händerna ofta och tvätta handdukar och sängkläder i hög temperatur minst en gång i veckan.
- Släng använda förband i en påse som du knyter ihop.
Det här ska du undvika
- Kläm inte, pilla inte och stick inte hål på bölden. Trycket pressar bakterierna djupare ner i vävnaden, och en enkel böld kan bli en större infektion, nya bölder eller ett ärr.
- Dela inte handduk, rakhyvel eller sängkläder med någon förrän bölden har läkt.
Det här kan läkaren göra
- Öppna och tömma bölden: är bölden stor och mjuk men har inte öppnat sig kan läkaren bedöva huden och göra ett litet snitt så att varet kommer ut. Smärtan lättar nästan direkt. En djup hålighet kan behöva fyllas med en kompress så att den fortsätter att tömmas.
- Antibiotika: behövs inte vid alla bölder. Läkaren kan rekommendera antibiotika när infektionen sprider sig i huden runt omkring, vid feber, vid en böld i ansiktet, vid flera eller återkommande bölder eller om du har diabetes eller nedsatt immunförsvar. Har ett odlingsprov tagits styr det valet. Som 1177 påpekar klarar kroppen ofta en lindrig stafylokockinfektion själv, och antibiotika ska bara användas när det verkligen behövs.
- Behandla det som ligger bakom, till exempel ett bättre inställt blodsocker eller behandling av järnbrist.
Återkommande bölder (furunkulos)
Kommer bölderna tillbaka bär du sannolikt på stafylokocker i näsan eller i hudvecken. Läkaren kan då föreslå en behandling för att bli av med bärarskapet, så kallad sanering: antiseptisk tvätt av huden under en period, en antibakteriell salva i näsborrarna och regelbunden handdesinfektion. Ofta får de som bor i samma hushåll göra likadant, eftersom ni annars smittar varandra på nytt. Samtidigt kontrolleras blodsocker och järnvärden.
Komplikationer
De flesta bölder läker utan bestående besvär. I sällsynta fall sprider sig infektionen. Huden och underhuden runt omkring kan bli infekterade, till exempel i form av rosfeber, det kan bildas en djup abscess, och om bakterierna når blodet kan det leda till sepsis eller, mer sällan, till infektioner på andra ställen i kroppen. Större bölder och karbunklar kan lämna ärr. Rör du vid bölden och sedan vid annan hud utan att tvätta händerna kan bakterierna flyttas och ge nya bölder. Det är ännu ett skäl att låta bölden vara.
Arbete, träning och bad
Så länge bölden är öppen och vätskar finns det bakterier i varet som kan smitta. Håll den täckt med ett förband, avstå från badhus, gym och kontaktidrotter som brottning och judo tills huden har läkt, och tvätta träningskläderna efter varje användning. Arbetar du inom vården, omsorgen, förskolan eller med livsmedel, fråga din chef vilka rutiner som gäller på arbetsplatsen så länge du har ett vätskande sår.
Så förebygger du bölder
- Tvätta händerna med tvål och vatten eller använd handsprit, särskilt efter att du har rört vid näsan eller skadad hud.
- Håll skrubbsår och småsår rena och täckta tills de har läkt.
- Dela inte handdukar, rakhyvlar, sängkläder eller träningsutrustning.
- Undvik tajta kläder som skaver, och raka dig försiktigt med ett rent rakblad.
- Byt underkläder och nattkläder ofta och peta inte i näsan (DermNet).
- Har du diabetes, sträva efter ett väl inställt blodsocker. Har du övervikt och får bölder i hudveck kan viktnedgång minska risken för nya.
- Sluta röka, ät varierat och låt läkaren behandla en konstaterad järnbrist.
Har du fått flera bölder på ett år, eller kommer de tillbaka på samma ställe, är det bättre att ta reda på orsaken än att behandla varje böld för sig. Återkommande bölder har ofta en förklaring som går att åtgärda, och när bärarskapet är borta bryts ofta mönstret.
Vad kan du göra nu?
Är du osäker på om det är en böld eller något annat, eller kommer bölderna tillbaka, kan en onlinekonsultation med en hudläkare hos iDerma vara ett bra första steg. Du skickar bilder och en beskrivning av besvären. Hudläkaren bedömer knölen, ger råd om egenvård och säger till om du behöver söka vård för en undersökning, till exempel för att få bölden öppnad eller för prover när bölderna kommer tillbaka. Svar får du oftast inom 24 timmar (inom 48 timmar under helger). Läs mer om hur konsultationen går till. Sitter bölden i ansiktet, har du feber eller behöver bölden öppnas, kontakta vårdcentralen eller jourmottagningen samma dag.






