Follikulit, eller hårsäcksinflammation, är en inflammation i hårsäckarna, de små fickor i huden som håren växer ur. Den ger små röda knottror eller varblåsor, ofta med ett hårstrå i mitten, som kan klia eller göra ont. Follikulit är mycket vanligt och oftast ofarligt. En ytlig inflammation går ofta över av sig själv. Besvärligt blir det när den kommer tillbaka gång på gång eller när den går djupare ner i huden.
Follikulit kan uppstå var som helst där det växer hår: i ansiktet och skägget, i hårbotten, på bålen, skinkorna och benen. Den dyker ofta upp efter rakning eller vaxning, efter träning och bastu eller efter ett bad i en dåligt skött bubbelpool. Hos en del kommer den tillbaka så länge huden fortsätter att irriteras.
Vad är follikulit?
Vid follikulit bildas inflammerade papler (små knottror) eller pustler (knottror med var) runt hårsäckens mynning. Man skiljer mellan ytlig follikulit, där bara den övre delen av hårsäcken är inflammerad, och djup follikulit, där inflammationen når längre ner. Den ytliga formen är oftast lindrig och kortvarig. Den djupa gör mer ont och ger större, hårdare knölar. Ur den kan en böld (furunkel) utvecklas, alltså en öm, varfylld knöl djupt i huden.
Orsaken kan vara en infektion med bakterier, jästsvamp, virus eller kvalster, men follikulit kan också vara icke-infektiös. Då beror den på friktion, tilltäppta hårsäckar eller inåtväxande hårstrån. På rakade ställen uppstår ofta så kallad pseudofollikulit: hårstrån som växer tillbaka in i huden ger inflammerade knottror som liknar en infektion utan att vara det. Den syns främst i skägget och på halsen, och oftare hos personer med lockigt eller krulligt hår.
Orsaker och riskfaktorer
Enligt 1177 kan bakterier och svamp ta sig in i hårsäckarna när huden har små skador, till exempel efter rakning eller vaxning eller av kläder som skaver. Risken är störst när huden är varm och fuktig. Vanliga orsaker är:
- Bakterier: oftast gula stafylokocker (Staphylococcus aureus), som många bär på huden eller i näsan utan att märka det. Efter ett bad i en dåligt skött bubbelpool kan Pseudomonas-bakterier, som trivs i varmt vatten, ge en follikulit som ofta sitter där badkläderna har legat an.
- Jästsvamp: trivs i värme och fukt, till exempel där du svettas mycket eller under åtsittande syntetkläder. Den ger kliande, finnliknande knottror, oftast på övre delen av ryggen och bröstet hos unga vuxna.
- Virus: mer sällan, till exempel herpesvirus, som kan ge ömma blåsor runt hårsäckarna.
- Kvalster: i ansiktet och hårbotten kan hårsäckskvalster (demodex) spela en roll, framför allt hos äldre och hos personer med nedsatt immunförsvar.
- Icke-infektiösa orsaker: friktion och tryck från hjälmar, tajta kläder och ryggsäcksremmar, inåtväxande hårstrån efter rakning eller vaxning, och hårsäckar som täpps till av feta krämer, oljor eller tättslutande förband och plåster.
Risken ökar vid:
- mycket svettning och varm, fuktig miljö, till exempel vid idrott eller arbete i värme;
- kläder eller utrustning som skaver mot huden;
- rakning mot hårväxtens riktning, slöa rakblad och irritation efter vaxning eller epilering;
- en skadad hudbarriär, till exempel av att du kliar dig, av för hårda skrubbar eller av starka tvålar;
- komedogena krämer och oljor som täpper till porerna;
- diabetes, nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling, och hudsjukdomar som atopiskt eksem;
- bärarskap av stafylokocker i näsan eller på huden, vilket gör att bakteriell follikulit lättare kommer tillbaka.




Symtom
Så känner du igen follikulit:
- Små röda knottror som kan bli vita eller gula varblåsor. Tittar du nära ser du ofta ett hårstrå i mitten, men det kan vara svårt att se.
- Klåda, en brännande känsla eller ömhet.
- Det gör ont när något trycker eller när kläderna skaver.
- Sårskorpor om blåsorna rivs upp.
- Ibland mörkare fläckar (hyperpigmentering) som bleknar med tiden, eller, framför allt efter djup follikulit, små ärr.
Vanliga ställen är ansiktet och skäggområdet, halsen, hårbotten, ryggen och bröstet, axlarna, skinkorna, låren, underbenen och underlivet. Om inflammationen sprider sig djupare kan huden runt omkring bli varm, svullen och öm. I hårbotten kan en djup follikulit få håret att falla av fläckvis och lämna ärr, och under skäggväxten kan den bli svår och långdragen (1177).
Vid vanlig follikulit känner du dig inte sjuk. En eller några större, ömma knölar med en varpropp i mitten tyder snarare på en böld.
När ska du söka vård?
De flesta behöver inte söka vård. Kontakta din vårdcentral om:
- knottrorna inte har försvunnit inom två till tre veckor;
- inflammationen blir djupare och gör allt mer ont, till exempel under skäggväxten eller i hårbotten;
- det bildas stora, djupa eller mycket ömma knölar, särskilt om de innehåller var;
- follikuliten kommer tillbaka gång på gång eller sprider sig till nya områden;
- du har diabetes eller nedsatt immunförsvar;
- du får kala fläckar eller ärr i hårbotten.
Sök vård samma dag om du får feber, om en rodnad runt knottrorna snabbt breder ut sig och blir varm och öm, om det gör mycket ont eller om du får en böld i ansiktet. Kontakta din vårdcentral, eller en jourmottagning när vårdcentralen är stängd. Ring 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig. Ring 112 om du har feber och känner dig allvarligt sjuk, till exempel blir förvirrad, andas snabbt eller har svårt att andas.
Har du knottror som inte går över eller som kommer tillbaka, men inga av de här varningstecknen? Vid en onlinekonsultation med en hudläkare hos iDerma skickar du bilder av huden och får en bedömning och råd om nästa steg, oftast inom 24 timmar (helger inom 48 timmar). Om ett odlingsprov behövs får du veta vart du kan vända dig.
Diagnos
En läkare känner oftast igen follikulit på hur huden ser ut och på din berättelse: när knottrorna kom, var de sitter och om de dök upp efter rakning, träning, bastu eller bad. Vid behov görs fler undersökningar:
- Bakterieodling från en varblåsa, om läkaren misstänker bakterier eller om besvären ofta kommer tillbaka.
- Hudskrap och mikroskopi för att leta efter jästsvamp, annan svamp eller hårsäckskvalster.
- PCR-prov för att påvisa ett visst virus, om utseendet tyder på det.
- Dermatoskopi, där läkaren granskar huden med ett förstoringsinstrument, för att skilja follikulit från andra utslag och bedöma inåtväxande hårstrån.
Kommer follikuliten tillbaka letar läkaren efter det som håller i gång besvären, till exempel en skadad hudbarriär, sättet du rakar dig på eller stafylokocker i näsan. Tillsammans gör ni sedan en plan för att förebygga nya inflammationer.
Behandling
Behandlingen beror på orsaken och på hur svår inflammationen är. Lindrig follikulit behöver ofta ingen behandling alls, eftersom huden läker när det som utlöser besvären försvinner.
Det här kan du göra själv:
- Gör ett uppehåll med rakning och vaxning på det drabbade området om du har mycket besvär, och undvik åtsittande kläder som skaver (1177).
- Minska friktionen: bär löst sittande kläder som andas och byt om direkt när du blivit blöt eller svettig.
- Tvätta varsamt: använd en mild tvål, skölj av dig efter träning, bastu och bad och torka dig med en egen, ren handduk.
- Låt blåsorna vara: kläm inte på dem och riv inte sönder dem. Det ökar risken för ärr, mörka fläckar och att bakterierna sprids.
- Täpp inte till huden: undvik feta krämer, oljor och plåster på utslagen. Behöver huden återfuktas, välj en oljefri produkt.
Riktad behandling, som läkaren väljer efter orsaken:
- Bakteriell follikulit: vid en ytlig inflammation kan läkaren råda dig att badda utslagen med en antiseptisk lösning. Vid svår, utbredd eller återkommande infektion kan det behövas en kur med antibiotika i tablettform.
- Jästsvamp eller annan svamp: behandling mot svamp, som kräm, schampo eller tabletter, ofta under flera veckor.
- Inåtväxande hårstrån: grunden är att ändra eller pausa hårborttagningen. Vid mycket besvär kan läkaren föreslå en behandling som dämpar inflammationen.
- Djup inflammation eller böld: läkaren kan öppna bölden så att varet kommer ut och vid behov ge ytterligare behandling.
Kommer follikuliten hela tiden tillbaka på grund av rakning kan hudläkaren diskutera en annan metod för hårborttagning, till exempel laser, som minskar hårväxten på längre sikt och därmed risken för nya inflammationer.
Egenvård och förebyggande råd
Enligt 1177 minskar du besvären efter rakning om du undviker engångshyvlar, som ofta hyvlar för djupt, trycker hyveln lätt mot huden, rakar på fuktig hud, rengör hyveln noga efteråt och smörjer in huden med en oparfymerad, fuktgivande kräm. Fler vanor som hjälper:
- Rakning: raka med hårväxtens riktning, inte för tätt mot huden, och byt rakblad ofta.
- Kläder: välj material som andas, som bomull eller funktionsplagg som leder bort fukt. Gå inte länge i svettiga kläder eller blöta badkläder.
- Träning och bastu: duscha efter träningen, låna inte andras handdukar och tvätta träningskläderna efter varje användning.
- Pool och bubbelpool: välj välskötta bad, duscha efter badet och stanna kortare tid i vattnet om huden är känslig.
- Skydda hudbarriären: undvik hårda skrubbar och starka produkter och välj milda hudvårdsprodukter som inte täpper till porerna.
- Dela inte: använd inte andras rakhyvlar, handdukar eller tvättsvampar.
Får du nya knottror runt hårsäckarna gång på gång, eller är du osäker på om det är follikulit, akne eller något annat? En hudläkare hos iDerma tittar på dina bilder och ger råd om orsaken och om vad som passar din hud.






