HudsjukdomarKnölros (erythema nodosum): orsaker, symtom och behandling

Knölros (erythema nodosum): orsaker, symtom och behandling

Knölros, på latin erythema nodosum, är en inflammation i fettvävnaden under huden. Den ger ömma, röda och diffust avgränsade knölar, oftast på framsidan av båda underbenen. Knölros är ingen infektion i huden och smittar inte. Det är en reaktion i kroppen på något annat, till exempel en halsinfektion, en tarminfektion, sarkoidos, p-piller eller en graviditet. Knölarna går oftast över av sig själva inom några veckor och läker utan ärr. Ibland är de ändå det första tecknet på en annan sjukdom, och därför bör en läkare alltid leta efter orsaken.

Vad är knölros?

Läkare kallar inflammationer i underhudsfettet för pannikulit, och knölros är en form av pannikulit (DermNet). Inflammationen sitter i bindvävsväggarna mellan fettlobulerna, inte i själva huden. Därför känns knölarna djupa, och de kan vara lättare att känna än att se. Inre organ påverkas inte av själva knölrosen.

Knölros kan drabba alla åldrar, men den är vanligast hos unga vuxna. Kvinnor får den tre till sex gånger oftare än män. Före puberteten drabbas pojkar och flickor lika ofta.

Symtom

Knölarna är det viktigaste tecknet, men många känner sig sjuka först.

Före knölarna: strax innan, eller samtidigt, kommer ofta influensaliknande besvär. Du kan få feber, ibland hög, bli trött och hängig och få värk och svullnad i lederna, särskilt i fotlederna, knäna och handlederna. Hos ungefär hälften svullnar fotlederna och gör ont, och det kan hålla i sig i flera veckor.

Själva knölarna:

  • Var: på framsidan av underbenen och runt fotlederna, oftast på båda benen samtidigt. Mer sällan på knäna, låren, armarna eller halsen. Ansiktet drabbas sällan.
  • Hur de känns: fasta, upphöjda, varma och mycket ömma när du tar på dem eller trycker på dem. Det kan göra ont att gå.
  • Utseende: runda eller ovala, med suddiga kanter eftersom de sitter djupt. Storleken varierar, och knölar kan flyta ihop till större, sammanhängande områden. Huden ovanför är ofta blank.
  • Färg: först klart till mörkt röd. På mörk hud kan de i stället se mörkare ut än huden runt omkring.
  • Hur de förändras: nya knölar kan komma under några veckor medan de äldre bleknar via lila till brunt eller gulgrönt, ungefär som ett blåmärke som läker. Därför syns ofta knölar i olika stadier samtidigt.
  • Vad de inte gör: knölarna går inte upp i sår och lämnar inga ärr.

Knölros på båda underbenen: flera röda, ömmande knölar och fläckar från knä till fotled

Knölros i närbild: en enstaka upphöjd, röd och blank knöl på underbenet

Vad bilderna visar

Den första bilden visar det typiska utseendet på båda underbenen: flera ömmande, röda knölar och fläckar med suddiga kanter, utspridda från knät ner mot fotleden. Den andra bilden är en närbild av en enstaka knöl som är upphöjd, röd och lite blank och övergår mjukt i huden runt omkring. Den tredje bilden, längre ner, visar ett senare skede på ena underbenet, med violetta, blåmärkesliknande fläckar. Sitter rodnaden bara på ena benet och är varm och sprider sig, eller har knölarna gått upp i sår, tyder det på något annat än knölros. Se tabellen längre ner.

Hur länge varar knölros?

Knölros går oftast över av sig själv inom tre till sex veckor, även utan behandling. Ledvärk och svullna fotleder kan hålla i sig några veckor efter att knölarna har försvunnit. Hos ungefär var tredje kommer knölrosen tillbaka, och hos en del blir den långvarig och håller i sig i ett halvår eller ibland i flera år.

Knölros i ett senare skede: violetta, blåmärkesliknande fläckar på underbenet

Orsaker: vad knölrosen reagerar på

Knölros är ett reaktionsmönster, en fördröjd överkänslighetsreaktion i fettvävnaden mot något någon annanstans i kroppen. I över hälften av fallen hittar man ingen bakomliggande orsak. När en orsak hittas är det oftast något av det här:

  • Streptokockinfektion i halsen: den vanligaste orsaken som går att påvisa. Knölarna kommer typiskt några veckor efter halsfluss.
  • Sarkoidos: en inflammationssjukdom där små ansamlingar av inflammerad vävnad bildas i bland annat lungorna, lymfkörtlarna och huden. Se avsnittet om Löfgrens syndrom nedan.
  • Tarminfektioner med diarré, till exempel yersinia, salmonella och campylobacter.
  • Andra infektioner: mykoplasma (en bakterie som kan ge lunginflammation), körtelfeber och tuberkulos, särskilt om du kan ha blivit utsatt för smitta.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom: Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Knölarna kommer ofta när tarmsjukdomen blossar upp.
  • Reaktion på behandling: p-piller är vanligast, men även vissa antibiotika kan utlösa knölros.
  • Graviditet: knölros kan ibland börja under en graviditet.
  • Mer sällan: Behçets sjukdom, kollagenoser (bindvävssjukdomar) och i sällsynta fall lymfom eller leukemi.

Stress finns inte bland de kända utlösande faktorerna, som är infektioner, behandlingar, graviditet och inflammatoriska sjukdomar. Har knölarna kommit under en stressig period, berätta ändå för läkaren om du nyligen har haft ont i halsen eller börjat med något nytt.

Knölros är inte heller en autoimmun sjukdom i sig, utan en reaktion på en utlösande faktor. Den kan däremot följa med immunologiska sjukdomar som sarkoidos, inflammatorisk tarmsjukdom och Behçets sjukdom.

Knölros och Löfgrens syndrom

Löfgrens syndrom är en form av sarkoidos. Knölros på benen tillsammans med feber, svullna och ömma fotleder och förstorade lymfkörtlar i lungrötterna på lungröntgen är den klassiska bilden. Enligt 1177 blir man snabbt sjuk, ofta med tryck i bröstet och fläckar eller bulor på benen. De flesta blir friska av sig själva efter ungefär två år, och Löfgrens syndrom brukar inte komma tillbaka. Därför är lungröntgen en del av utredningen när någon får knölros.

Vad kan det annars vara?

Röda, ömma knölar på benen har flera möjliga orsaker, och några av dem behöver vård snabbt. Använd tabellen för att förbereda samtalet med läkaren, inte för att ställa diagnos själv.

TillståndHur det skiljer sig från knölros
Rosfeber (bakteriell hudinfektion)Ett enda varmt, ömt och svullet område som sprider sig, oftast på ett ben och ofta med feber. Behöver behandlas samma dag.
Blodpropp i benetEna vaden eller benet svullnar, blir varmt och ömt och kan bli rosa eller rött. Värken märks ofta mest när du går.
Ytlig veninflammation (tromboflebit)En öm, hård sträng längs en ytlig ven i stället för runda knölar, ofta hos den som har åderbråck.
LipodermatosklerosLångvarig förhårdnad och brunfärgning av huden längst ner på underbenen på grund av dålig cirkulation i venerna, oftast på båda benen.
Nodulär vaskulit (erythema induratum)Knölar på vadernas baksida i stället för på framsidan, som utvecklas långsamt och kan gå upp i sår. Ibland kopplat till tuberkulos.
Vaskulit i hudenSmå prickiga blödningar som inte bleknar när du trycker på dem, ibland blåsor eller sår, snarare än djupa knölar.
Borrelia efter fästingbettEn rodnad som växer i en ring eller oval runt ett fästingbett, ofta med ljusare eller mörkare mitt. Den brukar inte klia eller göra ont.
Insektsbett eller blåmärkeEn tydlig bettplats eller en skada. Bett kliar, och ett blåmärke kommer efter en stöt.
Sarkoidos i hudenRödbruna, lila eller hudfärgade knölar och fläckar som kan sitta på flera ställen. Sarkoidos kan också ge äkta knölros, så de två kan finnas samtidigt.

Knölar som sitter någon annanstans än på benen, som går upp i sår eller som håller i sig längre än åtta veckor får en hudläkare att tänka på ovanligare former av pannikulit. Då ger ett djupt vävnadsprov svaret.

När ska du söka vård?

Ring 112 om du har ont och svullnad i benet och samtidigt får andnöd, ont i bröstet, kallsvettas, känner dig yr eller mycket sjuk. Det kan vara en blodpropp som har lossnat till lungan (1177).

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning, och en akutmottagning om det är stängt, om ett område på ena benet blir rött, varmt, svullet och ömt och sprider sig samtidigt som du har feber. Det är så rosfeber brukar se ut. Kontakta också en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om ena vaden eller benet svullnar, blir varmt och gör ont, eftersom det kan vara en blodpropp. Är det stängt, ring 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Själva knölrosen är inte farlig, men eftersom orsaken kan vara viktigare än knölarna bör du kontakta en vårdcentral för att bli undersökt minst en gång, även om knölarna redan har börjat blekna. Kontakta också vården igen om knölarna påverkar din vardag, om det hela tiden kommer nya knölar eller om de inte har försvunnit efter åtta veckor.

Berätta redan vid första besöket om du har något av det här, eftersom det kan peka på en orsak som behöver egen behandling: hosta som har pågått i flera veckor, nattliga svettningar eller viktnedgång utan förklaring, diarré med blod eller slem och ont i magen, andfåddhet eller torrhosta, återkommande sår i munnen eller på könsorganen, eller om du nyligen har haft ont i halsen, en luftvägsinfektion eller börjat med p-piller eller någon annan ny behandling.

Hur ställs diagnosen?

Läkaren kan oftast känna igen knölros på de runda, ömma knölarna på typiska ställen. Utredningen handlar framför allt om att hitta orsaken. Beroende på dina besvär kan den innehålla:

  • blodprover, till exempel blodstatus, sänka (SR) och kalcium. Inflammationsvärdena är ofta förhöjda i början.
  • svalgodling om du har haft ont i halsen, ibland kompletterad med ett blodprov som visar en nyligen genomgången streptokockinfektion
  • lungröntgen för att se om lymfkörtlarna i lungrötterna är förstorade, som vid sarkoidos, och för att utesluta tuberkulos
  • test för tuberkulos om du kan ha blivit utsatt för smitta
  • avföringsprov om du har haft diarré eller ont i magen. Misstänks en inflammatorisk tarmsjukdom ordnar läkaren en egen utredning för den.
  • urinprov

Ett vävnadsprov behövs oftast inte. Det tas när bilden inte är typisk eller när läkaren misstänker en annan form av pannikulit. Eftersom inflammationen sitter djupt i fettet ska provet vara djupt och tas med kniv, inte som ett litet stansprov som lätt missar inflammationen. Det görs med lokalbedövning.

Behandling

Behandlingen har två delar: att lindra besvären medan knölarna läker och att behandla det som utlöste dem.

Det här kan du göra själv:

  • Vila med fötterna högt på en kudde och undvik att stå, gå eller springa länge tills knölarna har bleknat.
  • Lägg ett svalt, fuktigt omslag, till exempel en blöt handduk, på de ömma ställena.
  • Stödstrumpor eller stödbandage kan lindra värken i benen.

Det här kan läkaren göra:

  • Smärtlindring: fråga läkaren om smärtlindring som också dämpar inflammation, som brukar hjälpa mot smärta och svullnad. Berätta om du har Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, är gravid eller började med en sådan smärtlindring strax innan knölarna kom. Läkaren väljer också vad som passar ett barn.
  • Behandla orsaken: antibiotika om en bakteriell infektion som halsfluss påvisas, och särskild behandling om det visar sig vara tuberkulos, sarkoidos eller en inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Se över din behandling: misstänks p-piller eller ett antibiotikum vara orsaken kan läkaren föreslå att du slutar eller byter. Sluta inte med något på egen hand.
  • Kraftigare inflammationsdämpande behandling: vid svår, långdragen eller ofta återkommande knölros kan du remitteras till specialist. Där kan en kraftigt inflammationsdämpande behandling i tablettform övervägas, men först när infektion och andra allvarliga orsaker har uteslutits, eftersom den kan förvärra en dold infektion.
  • Andra alternativ finns för sällsynta långvariga fall. Hudläkaren väljer utifrån proverna.

Knölros under graviditet och med p-piller

Både graviditet och p-piller är kända orsaker till knölros. Berätta för barnmorskan eller läkaren om knölarna, så att de vanliga kontrollerna av andra orsaker ändå görs, och fråga vilken smärtlindring som passar under graviditeten. Är det troligt att p-pillren ligger bakom kan läkaren ta upp andra preventivmedel med dig. Sluta inte med dem innan du har ett annat skydd.

Knölros hos barn

Barn får samma ömma knölar på underbenen. Hos barn är en streptokockinfektion i halsen en vanlig orsak, så en svalgodling hör till utredningen. Knölarna läker utan ärr. Har barnet hög feber och är slött, svårt att väcka eller andas mödosamt, ring 112.

Prognos

Knölros har ett godartat förlopp. Knölarna försvinner inom några veckor och lämnar inga ärr, och de är obehagliga men i de flesta fall inte farliga. Det som avgör hur det går är orsaken, som kan behöva egen behandling, och risken att knölrosen kommer tillbaka. En sällsynt följd är en liten, rörlig och inkapslad fettknöl där en knöl har suttit.

Onlinekonsultation hos hudläkare

Har du ömma, röda knölar på underbenen och vill veta om de ser ut som knölros kan du göra en onlinekonsultation hos en hudläkare på iDerma. Skicka skarpa bilder av båda benen, en på avstånd och en närbild, och berätta när knölarna kom, om du har haft ont i halsen, hosta eller diarré eller börjat med något nytt veckorna innan och om du är gravid. Hudläkaren bedömer om bilden passar knölros eller något av det som liknar den, vilka prover som är värda att be din vårdcentral om och om något i bilderna eller berättelsen kräver vård på plats samma dag. Svar kommer oftast inom 24 timmar (helger inom 48 timmar). Blodprover, lungröntgen och vävnadsprov görs via vårdcentralen, och en onlinekonsultation ersätter inte dem.

Vad du kan göra nu

  1. Kontrollera först om något tyder på att det är bråttom: ett enda varmt område som sprider sig, ett helt svullet ben med värk eller andnöd och ont i bröstet. Sök i så fall vård enligt råden ovan.
  2. Skriv ner vad som hände veckorna innan knölarna kom: ont i halsen, hosta, diarré, feber, ny behandling, nya p-piller eller en möjlig graviditet.
  3. Vila med benen högt och använd svala omslag.
  4. Kontakta vårdcentralen för en utredning av orsaken, även om knölarna redan bleknar.
  5. Hör av dig igen om knölarna inte har försvunnit efter åtta veckor, hela tiden kommer tillbaka, går upp i sår eller sitter någon annanstans än på benen.

Foto: James Heilman, MD, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Foto: Biswarup Ganguly, CC BY 3.0, via Wikimedia Commons.

Foto: Medicalpal, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Vanliga frågor

Kan jag gå till jobbet eller skolan när jag har knölros?
Själva knölrosen smittar inte, så den är inget skäl att stanna hemma för andras skull. Den underliggande infektionen kan däremot smitta, till exempel en halsfluss eller en tarminfektion, och då gäller vanliga råd för den infektionen. Många behöver ändå vara hemma några dagar eftersom benen gör ont, lederna värker och de känner sig sjuka med feber. Har du ett stående eller gående arbete kan det vara svårt att jobba tills knölarna har lagt sig.
Kan jag träna när jag har knölros?
Undvik löpning, långa promenader och annan belastning på benen så länge knölarna är ömma och nya fortfarande kommer. När knölarna har bleknat och lederna inte längre gör ont kan du börja träna igen, gärna försiktigt och med något som belastar benen lite, som cykling eller simning. Har du fått diagnosen sarkoidos eller har tryck i bröstet eller andfåddhet, fråga läkaren innan du börjar träna hårt igen.
Behöver min familj undersökas?
Knölrosen i sig smittar inte, så familjen behöver inte undersökas för den. Visar utredningen att en infektion ligger bakom kan det vara aktuellt för andra i hushållet. Den som har ont i halsen kan behöva kontakta vården, och vid tuberkulos sköter vården smittspårningen och kallar dem som kan ha blivit utsatta.
Vad händer om läkaren inte hittar någon orsak?
Det är vanligt, och knölrosen läker ändå av sig själv. Då behövs ingen ytterligare behandling utöver vila, högläge och smärtlindring. Kommer knölarna tillbaka, håller de i sig längre än åtta veckor eller får du nya besvär som hosta, diarré eller viktnedgång, är det dags att utreda vidare.
Kan knölros vara ett tecken på cancer?
Mycket sällan. Lymfom och leukemi finns med bland de möjliga orsakerna, men de är ovanliga jämfört med infektioner, sarkoidos, p-piller, graviditet och tarmsjukdom. Läkaren brukar ändå ta blodstatus och lungröntgen. Berätta om du har gått ner i vikt utan förklaring, svettas på natten eller har haft hosta i flera veckor, eftersom det behöver undersökas oavsett orsaken till knölarna.
Kan knölros bero på mat eller en allergi?
Nej, knölros är ingen matallergi och beror inte på något du har ätit. Däremot kan en tarminfektion från förorenad mat, till exempel med yersinia, salmonella eller campylobacter, utlösa knölros. Har du haft diarré eller ont i magen veckorna innan knölarna kom, berätta det för läkaren så att ett avföringsprov kan tas.
Fortfarande osäker?

En hudläkare skriver en plan anpassad för din hud.

Inte ännu en kräm från hyllan — utan en diagnos och en personlig behandlingsplan från en certifierad specialist, inom 24 timmar.

Starta din konsultation
Personlig behandlingsplan
24 h
Diagnos
Behandlingsplan
Recept
iDerma
Certifierad hudläkare

Artikel av

Anna Tunkeviča

Medicinskt innehåll granskat av

Andra Šukienė(Hudläkare)

Våra andra artiklar

Atopiskt eksem (böjveckseksem): symtom, orsaker och behandling

Atopiskt eksem ger torr hud, klåda och utslag som kommer och går. Läs om symtom i olika åldrar, vad som förvärrar, behandling och när du ska söka vård.

Bältros (herpes zoster): symtom, orsaker och behandling

Bältros ger brännande smärta och blåsor i ett band på ena sidan av kroppen. Läs om symtom, smitta, när du ska söka vård, behandling inom tre dygn och vaccin.

Åldersvårtor (seborroisk keratos): symtom, diagnos och behandling

Seborroisk keratos, eller åldersvårta, är en ofarlig brun hudförändring. Så känner du igen den, skiljer den från hudcancer och vet när den bör tas bort.

Lichen ruber planus: lila knottror, vita streck i munnen och nagelförändringar

Lichen ruber planus ger kliande, blanka lila knottror och vita streck i munnen. Läs om formerna, vad som hjälper och när du ska söka vård.