Vad är ett körsbärsangiom?
Ett körsbärsangiom är en liten, klarröd och slät prick eller knottra i huden som består av små blodkärl. Det är den vanligaste typen av angiom, en godartad förändring som uppstår när cellerna som klär insidan av blodkärlen förökar sig. Andra namn är senilt angiom och Campbell de Morgan-fläck, och i vardagligt tal säger många bara röda prickar på huden.
Körsbärsangiom är ofarliga. De blir inte cancer, de smittar inte och de behöver ingen behandling (DermNet). Det enda praktiska problemet är att de kan blöda om du river upp dem eller slår i dem. Det som spelar roll för hälsan är att vara säker på att en röd eller svart prick verkligen är ett körsbärsangiom och inte någon av de få förändringar som liknar det och som behöver undersökas.
Ett angiom är egentligen ett samlingsnamn för godartade kärlförändringar i huden. Är det blodkärl, och inte lymfkärl, som har förökat sig kallas det hemangiom. Angiom kan finnas redan hos spädbarn, som smultronmärken, eller komma senare i livet. Körsbärsangiomet är den vanliga formen hos vuxna.
Vem får körsbärsangiom?
- Ålder: antalet ökar tydligt från ungefär 40 års ålder, och enligt DermNet har uppskattningsvis 75 procent av alla över 75 år körsbärsangiom.
- Inte bara äldre: trots namnet senilt angiom har även omkring 5 procent av tonåringarna sådana prickar.
- Kvinnor och män i alla åldrar och med alla hudfärger får dem lika ofta. Prickarna syns bara tydligare på ljus hud.
- Ärftlighet: de är ofta vanliga i samma släkt.
- Graviditet kan sätta i gång nya angiom, och en del av dem krymper eller försvinner efter förlossningen.
Varför uppstår körsbärsangiom?
Orsaken är inte känd. Genetiska analyser har visat att många körsbärsangiom bär på små förändringar i två gener i själva prickens celler. Förändringarna har uppstått under livet och är alltså inte ärvda. Varför en viss person får många angiom är mindre klart. Det här hänger ihop med att nya angiom uppstår:
- stigande ålder, den överlägset viktigaste faktorn;
- hormonerna under en graviditet;
- en ärftlig benägenhet;
- kontakt med vissa kemikalier, till exempel bromidföreningar och ett lösningsmedel som används i industrin.
Två vanliga förklaringar stämmer inte. Solen räknas inte till orsakerna, och prickarna sitter oftast på bålen, som för det mesta är täckt av kläder. Det är inte heller tecken på leversjukdom. De röda prickar som kan höra ihop med leversjukdom är spindelnevi, en annan förändring med en röd prick i mitten och tunna kärl som strålar ut från den.
Hur ser ett körsbärsangiom ut?
- Storlek och form: en rund prick, från ett knappnålshuvud upp till ungefär en centimeter, slät och antingen platt eller lite upphöjd (DermNet).
- Färg: körsbärsröd, ibland lila eller blåaktig. En prick kan plötsligt bli svart om blodet inuti den levrar sig (läs mer nedan).
- Konsistens: mjuk till fast. Trycker du på pricken bleknar den inte helt, som ett spindelnevus gör. Känns den sträv eller vårtlik är det snarare ett angiokeratom.
- Antal: oftast flera eller många, utspridda över kroppen, och fler med åren.
- Var: oftast på bålen, alltså bröstet, magen och ryggen, och därefter på armarna och benen. De kan komma nästan var som helst, men är ovanliga på händer, fötter och slemhinnor.
- Besvär: inga. Ett körsbärsangiom varken gör ont eller kliar. Eftersom det består av blodkärl kan det däremot blöda om det rivs upp, rakas av eller skavs av kläder.


Till vänster: ett enstaka, mörkt lilarött körsbärsangiom. Till höger: två körsbärsangiom på nära håll, klarröda, släta och skarpt avgränsade.
När ett körsbärsangiom blir svart
Om blodet inuti ett angiom levrar sig (trombos) blir pricken lilasvart eller svart, ofta över en natt. Ett sådant angiom är ofarligt, men med blotta ögat kan det vara svårt att skilja från ett nodulärt melanom. Med ett dermatoskop syns oftast den röda eller lila färgen igen, och om det fortfarande finns minsta tvekan tas pricken bort och undersöks i mikroskop (DermNet). En prick som plötsligt har blivit svart ska därför alltid undersökas av en läkare på plats. Kontakta din vårdcentral så snart du kan.
Varför får jag plötsligt många körsbärsangiom?
För de flesta är svaret åldern. Från 40-årsåldern kommer det nya prickar hela tiden, och det är helt normalt att få några nya varje år. Graviditet är den andra vanliga orsaken, och en del av de prickarna bleknar efter förlossningen. Ett verkligt utbrott, med många nya angiom på kort tid, är ovanligt. Enligt DermNet har sådana utbrott i sällsynta fall setts tillsammans med cancer i inre organ. Får du plötsligt många nya prickar, särskilt om du samtidigt går ner i vikt utan att försöka, är ovanligt trött, svettas mycket på natten eller har feber, bör du kontakta din vårdcentral. Det är inte prickarna som är farliga, men orsaken bör utredas.
Körsbärsangiom eller smultronmärke?
Ordet hemangiom används i vardagen oftast om det som 1177 kallar smultronmärke, ett hemangiom hos spädbarn. Ett smultronmärke finns vid födseln eller kommer under de första levnadsmånaderna, växer mest under de tre första månaderna och bleknar sedan och försvinner oftast helt någon gång mellan tre och nio års ålder. Ett körsbärsangiom kommer i vuxen ålder och blir kvar. Båda består av blodkärl och är godartade, men de beter sig helt olika över tid.
Är körsbärsangiom farliga?
Nej. Ett körsbärsangiom är godartat och förblir godartat. Det kan inte bli hudcancer. Risken går åt andra hållet: en röd eller rosa knuta som inte är ett angiom kan avfärdas som ett sådant. Amelanotiskt melanom, en form av melanom med lite eller inget pigment, är ofta rött eller rosa och saknar ofta de klassiska varningstecknen som ojämn form och flera färger. Därför använder hudläkare också de tre R:en på engelska, Red, Raised, Recent change: röd, upphöjd och nyligen förändrad (DermNet). Ett nodulärt melanom är en fast, kupolformad knuta som växer under veckor till månader och som ibland saknar brunt eller svart pigment helt. Ett körsbärsangiom brukar däremot ha samma storlek och färg i åratal.
En röd prick som ser ut som dina andra röda prickar och inte har förändrats är nästan säkert ett körsbärsangiom. En enstaka prick som är ny, växer, ändrar färg, blöder utan att du har slagit i den eller ser annorlunda ut än de andra ska undersökas.
Körsbärsangiom eller något annat?
| Förändring | Så skiljer den sig från ett körsbärsangiom |
|---|---|
| Spindelnevus | En röd prick i mitten med tunna röda linjer som strålar ut. Bleknar helt när du trycker på den och fylls genast igen. Vanlig i ansiktet, på halsen och övre delen av bröstet. Flera på en gång kan höra ihop med graviditet, p-piller och leversjukdom. |
| Angiokeratom | En blåröd till lila knottra, sällan större än fem millimeter, med en sträv, vårtlik eller fjällande yta som blir allt mer vårtlik med tiden. Kan blöda eller levra sig och då göra ont. |
| Pyogent granulom | En röd, köttig knuta som dyker upp och växer på några veckor, ofta på ett finger eller i ansiktet efter en liten skada eller under en graviditet. Blöder mycket lätt och kan få sårskorpor. |
| Venous lake (venös sjö) | En mjuk, blå eller lila prick som går att trycka ihop, oftast på underläppen eller örsnibben hos äldre. Töms när du trycker på den. |
| Amelanotiskt eller nodulärt melanom | En ny eller växande rosa, röd, hudfärgad eller svart knuta som växer under veckor till månader, kan blöda eller klia och ofta saknar de vanliga varningstecknen. Tänk på de tre R:en: röd, upphöjd, nyligen förändrad. |
| Nodulär basalcellscancer | En glansig eller pärlemorskimrande knuta med tunna synliga kärl som växer under månader och kan bli ett sår eller få skorpa, oftast på hud som får mycket sol. |
| Kaposis sarkom | Röda till lila fläckar, plattor eller knutor, ofta först på underbenen, i regel hos personer med nedsatt immunförsvar. En långsam form finns även hos äldre män. |
| Bacillär angiomatos | Rödlila knottror och knutor som blöder lätt, orsakade av en bakterieinfektion hos personer med nedsatt immunförsvar, ofta med feber. |
| Glomustumör | En enstaka rödblå knuta vid eller under en nagel som gör mycket ont, särskilt vid kyla eller tryck. |
| Dermatofibrom (bindvävsknuta) | En hård, brun till rosa knuta, oftast på benen, som dras inåt när du kniper i huden runt den. |
| Smultronmärke (hemangiom hos barn) | Finns vid födseln eller kommer under de första levnadsmånaderna, växer mest de första tre månaderna och krymper sedan långsamt under flera år. |
| Vanliga födelsemärken | Oftast bruna, runda eller ovala med jämn kant. Ofarliga födelsemärken brukar inte förändras. |
En liten, färsk blodansamling eller blodblåsa efter en stöt är mörkröd till svart och försvinner inom några veckor, medan ett körsbärsangiom blir kvar. Och seborroisk keratos (åldersvårtor) och hudflikar kan vara hudfärgade eller ljusa, men ingen av dem har den glasartat röda färgen som en kärlförändring har.
När ska du söka vård?
Körsbärsangiom i sig behöver aldrig undersökas. Enligt 1177 ska du kontakta en vårdcentral om du tror att du kan ha melanom, och så fort som möjligt om en förändring blöder, växer snabbt eller växer på höjden. Vänta alltså inte och se om det går över. Kontakta vårdcentralen utan dröjsmål om:
- en prick har ändrat storlek, form eller färg, eller har fått en ojämn kant;
- en prick har blivit svart, eller en enstaka mörk prick har dykt upp;
- en prick blöder utan att du har slagit i den, eller fortsätter att blöda, vätska eller få skorpor;
- en röd knuta är ny och växer (röd, upphöjd, nyligen förändrad).
Kontakta också vårdcentralen, men utan brådska, om många nya prickar har kommit på kort tid, om du är osäker på vad en prick är, eller om en prick ofta skavs upp av bh-band, bälte, krage eller rakhyvel och blöder. I en del regioner kan du vända dig direkt till en hudmottagning. Ring 1177 om du vill ha råd om vart du ska vända dig.
Så ställs diagnosen
Oftast känner en hudläkare igen ett körsbärsangiom bara genom att titta på det, och ingen undersökning behövs. Diagnosen kan bekräftas med dermatoskopi, där läkaren tittar på huden genom ett förstoringsinstrument med egen belysning. Ett körsbärsangiom visar då ett typiskt mönster av runda, röda eller lila ”sjöar” som skiljs åt av ljusa linjer (DermNet). Andra färger, till exempel brunt, eller kärl som löper genom förändringen är varningstecken som gör att läkaren måste tänka på melanom.
Är diagnosen osäker, vilket oftast gäller en svart eller snabbt växande knuta, tas förändringen bort och undersöks i mikroskop. Typiska röda prickar kan ofta bedömas utifrån bra bilder. En svart, växande eller blödande knuta behöver däremot undersökas med dermatoskop av en läkare på plats.
Behöver körsbärsangiom behandlas?
Nej. Eftersom de är ofarliga är behandling frivillig, och den görs av något av tre skäl:
- pricken sitter synligt och stör dig, till exempel i ansiktet, på halsen eller i urringningen;
- den skavs eller slås upp gång på gång och blöder;
- läkaren vill utesluta melanom. Då tas pricken bort på ett sätt som gör att den kan undersökas i mikroskop.
Enligt 1177 får du oftast betala själv om du vill ta bort en godartad hudförändring av kosmetiska skäl. Själva borttagningen görs av en hudläkare eller kirurg på plats. Vid en onlinekonsultation kan du få veta om borttagning är meningsfull och vilken metod som skulle passa dig.
Sätt att ta bort körsbärsangiom
- Diatermi (elektrokirurgi): pricken bränns bort med en tunn, elektrisk nål efter lokalbedövning. Värmen sluter samtidigt blodkärlen, och därför passar metoden bra för kärlförändringar.
- Kärllaser: laserljuset tas upp av det röda färgämnet i blodet, värmer kärlen och sluter dem. Efteråt kan det bli blåmärken och ibland tillfälliga färgförändringar i huden, medan ärr är ovanliga.
- Frysbehandling (kryoterapi): pricken fryses med flytande kväve. Metoden är enkel och ganska säker, men kan behöva upprepas och kan lämna en ljus fläck, vilket syns mer på mörk hud. Den används inte på en prick som först behöver få en diagnos.
- Ytlig borttagning jäms med huden: pricken skärs bort i nivå med huden efter lokalbedövning och skickas till laboratoriet. Inga stygn behövs, och såret får en skorpa och läker. Metoden väljs när pricken behöver undersökas, till exempel en svart eller avvikande knuta.
Efter alla metoderna bildas en liten skorpa som sitter kvar en tid. Små angiom läker ofta utan synligt ärr, men ett ärr eller en ljus eller mörk fläck kan bli kvar, och färgförändringar syns mer på brun och svart hud. Ett ordentligt borttaget angiom brukar inte komma tillbaka på samma ställe, men nya kan dyka upp på andra ställen.
Det här ska du inte göra
- Ta inte bort ett körsbärsangiom själv. Att skära, bränna, snöra av det eller använda en penna för att ta bort födelsemärken som säljs på nätet kan ge långvarig blödning, infektion och ärr. Dessutom förstörs det enda som en läkare skulle behöva undersöka om pricken visade sig inte vara ett angiom.
- Om en prick blöder efter att du har kliat eller rakat dig, tryck på den med en ren tygbit eller kompress tills blödningen slutar. Tvätta sedan och sätt på ett plåster, som på vilket litet sår som helst. Tar du blodförtunnande kan det blöda längre. Slutar det inte blöda trots att du trycker ordentligt, sök vård direkt.
- Räkna inte med att solskydd förebygger dem. Solskydd är viktigt för huden av andra skäl, men körsbärsangiom kommer även på hud som alltid är täckt, och det finns inget säkert sätt att förebygga dem.
Försvinner körsbärsangiom av sig själva?
Nästan aldrig. Ett körsbärsangiom som väl har bildats blir kvar, och fler brukar komma med tiden. Undantaget är en del av de prickar som kommer under en graviditet, som kan krympa eller försvinna efter förlossningen. Försvinner en prick är det inget att oroa sig för. Förändras den på något annat sätt ska den undersökas.
Vad kan du göra nu?
En svart, växande, blödande eller avvikande prick ska undersökas med dermatoskop: kontakta din vårdcentral så fort som möjligt. Gäller det de typiska röda prickarna, eller är du osäker på om en prick är ett vanligt körsbärsangiom, kan en hudläkare hos iDerma bedöma dem utifrån bilder och en kort beskrivning vid en onlinekonsultation. Hudläkaren säger om det ser ut som körsbärsangiom, om något behöver undersökas på plats och om borttagning är värt det. Svar får du oftast inom 24 timmar (inom 48 timmar under helger). Läs mer om hur konsultationen går till.
Andra bilden: Assafn, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.






