HudsjukdomarMedaljongsjuka (pityriasis rosea): utslag och hur länge det varar

Medaljongsjuka (pityriasis rosea): utslag och hur länge det varar

Vad är medaljongsjuka?

Medaljongsjuka, som också kallas pityriasis rosea eller fjällros, är ett vanligt utslag som är ofarligt för nästan alla och som går över av sig själv. Undantaget är tidig graviditet, som beskrivs längre ner. Det börjar med en enda oval, fjällande fläck, primärmedaljongen, på magen, bröstet eller ryggen. Efter några dagar upp till ett par veckor kommer många mindre ovala fläckar på bålen. På ryggen bildar de ofta ett mönster som brukar liknas vid grenarna på en julgran. Enligt 1177 brukar utslagen läka inom två månader.

Medaljongsjuka smittar inte mellan människor. Den har inget med solsvamp (pityriasis versicolor) att göra, som är ett utslag orsakat av jästsvamp, och trots det liknande namnet inte heller med rosacea.

Det är framför allt barn, tonåringar och unga vuxna mellan 10 och 35 år som får medaljongsjuka, men den kan komma i alla åldrar. Ungefär 0,5–2 procent av befolkningen drabbas, och den är kanske något vanligare på våren och hösten.

Vad beror medaljongsjuka på?

Medaljongsjuka beror troligen på ett virus (1177), men den exakta orsaken är inte känd. Starkast är sambandet med humant herpesvirus typ 6 och 7. Det är inte de virus som ger munsår eller herpes i underlivet. Nästan alla smittas av dem som små barn, och sedan finns de kvar i kroppen under immunförsvarets kontroll. Den ledande teorin är att medaljongsjuka uppstår när kontrollen tillfälligt släpper och viruset blir aktivt igen, men det är inte bevisat.

Upp till 69 procent har hosta, halsont eller andra förkylningsliknande symtom några dagar innan utslagen kommer. Utslagen följer ett förutsägbart förlopp, och det är ovanligt att få sjukdomen en gång till, vilket tyder på bestående immunitet.

Vissa tabletter och vaccinationer kan ge ett utslag som ser mycket likt ut. Därför frågar hudläkaren om allt du tar och om du nyligen har vaccinerat dig. Utslagen kan också komma hos flera i samma familj samtidigt, och då tror många att det smittar. Det gör det inte.

Många undrar om stress kan utlösa medaljongsjuka. Det finns inga säkra belägg för att stress utlöser medaljongsjuka.

Symtom: utslagen kommer i två steg

Steg 1, primärmedaljongen. Det första tecknet är oftast en enda, lätt upphöjd, oval eller rund fläck på 2–5 centimeter med fint fjäll. Den sitter oftast på bröstet, magen eller ryggen men kan också komma på överarmen, låret eller halsen. På ljus hud är den rosa till laxfärgad, ofta med en rödare kant. På brun eller svart hud är den oftast mörkare än huden runt omkring, ibland med en ljusare kant. Fjällen sitter strax innanför fläckens kant, som en krage. Primärmedaljongen kan förväxlas med revorm. Alla får inte någon, och ibland kommer två eller fler.

Steg 2, de spridda utslagen. Ungefär 5–15 dagar efter primärmedaljongen, ibland några veckor senare, kommer många mindre ovala fläckar på bröstet och ryggen. De kan sprida sig till överarmarna, låren och halsen. Fläckarnas längdaxel följer hudens naturliga spänningslinjer runt revbenen, därav julgransmönstret. Varje fläck har en torr yta och en tunn fjällkrage innanför kanten, precis som primärmedaljongen. Nya fläckar kan komma i omgångar under en tid, och utslagen ser ofta värre ut innan de börjar blekna. Hos vuxna sitter de sällan i ansiktet, i hårbotten, i handflatorna eller under fotsulorna.

Upp till var fjärde får klåda, som kan vara lindrig eller kraftig (DermNet). Värme, svettning och varma duschar gör den värre. I övrigt känner man sig frisk. Förkylningssymtomen kommer, när de gör det, oftast dagarna innan utslagen och inte samtidigt med dem.

TidVad som brukar hända
Några dagar föreEn del får halsont, hosta, lätt huvudvärk, feber eller trötthet.
Dag 0En oval primärmedaljong på 2–5 cm på bålen, halsen, överarmen eller låret.
Dag 5–15De spridda, mindre ovala fläckarna börjar komma på bröstet och ryggen.
Vecka 2–6Nya fläckar kommer i omgångar och utslagen kan bli värre innan de blir bättre.
Inom cirka 2 månaderHos de flesta har utslagen läkt. Barn blir ofta bra snabbare.
Upp till ett halvårOvanligt, men utslagen kan sitta kvar så länge.
Månader efteråtLjusa eller mörka fläckar där utslagen satt bleknar långsamt, särskilt på mörkare hud.
Medaljongsjuka på sidan av bålen: många små ovala rosa fläckarMedaljongsjuka på bålen: många rosa, ovala, fjällande fläckar längs hudens linjer

Vänster: rosa ovala fläckar i olika storlekar på sidan av bålen. Höger: små rosa ovala fläckar på bålen.

Hur utslagen ser ut på olika hudtoner

På ljus hud är fläckarna rosa eller röda. På brun eller svart hud kan de vara grå, mörkbruna eller svarta, och det röda syns mindre. Fjällen kan vara lättare att känna än att se. När utslagen har gått över får många, särskilt de med mörkare hud, fläckar som är ljusare eller mörkare än den vanliga hudfärgen. Det är inte ärr. De brukar återgå till det normala inom några månader, ibland upp till ett år, och längst tar det där huden får mycket sol. Solen gör fläckarna mörkare, så solskydd på de områdena hjälper dem att blekna.

Ovanliga former

Ibland ser medaljongsjuka inte ut som vanligt. Utslagen kan sitta i armhålorna och ljumskarna i stället för på bålen, ett mönster som är vanligare hos små barn och personer med mörk hud. Fläckarna kan också ha små blåsor, vara upphöjda som nässelutslag eller ovanligt stora, eller flyta ihop. En del får bara primärmedaljongen utan utslag efteråt, andra får sår i munnen, väldigt många fläckar eller ett utdraget förlopp. Utslag i handflatorna och under fotsulorna är ett skäl att ifrågasätta diagnosen, eftersom sekundär syfilis ofta sitter just där och medaljongsjuka oftast inte gör det.

Medaljongsjuka hos barn

Barn får samma utslag i två steg, men mönstret är oftare annorlunda: ansiktet och hårbotten kan vara drabbade, och utslag i hudvecken är vanligare. Barn blir oftast bra mycket snabbare än vuxna, enligt AAD på i genomsnitt drygt två veckor. Eftersom medaljongsjuka inte smittar finns det ingen anledning att hålla barnet hemma från skolan eller förskolan. Fråga barnets läkare innan du ger något mot klådan.

Medaljongsjuka under graviditet

Medaljongsjuka under de första 15 graviditetsveckorna har kopplats till missfall och för tidig förlossning (DermNet). Är du gravid och får ett nytt utslag ska du därför kontakta din barnmorskemottagning samma dag. När mottagningen är stängd kan du ringa 1177 för råd om vart du ska vända dig. Det är viktigt att diagnosen blir säkerställd så att barnmorskan och läkaren kan följa dig. Behandlingen mot klådan väljs med hänsyn till graviditeten, och de flesta behöver inte mer än en mjukgörande kräm. Det viktiga är att mödravården känner till utslagen.

Utslag som liknar medaljongsjuka

Flera vanliga hudsjukdomar ger ovala, fjällande eller ringformade fläckar på bålen, och en del av dem behöver en helt annan behandling. Försök inte ställa diagnosen själv utan låt en läkare titta om du är osäker.

TillståndSkillnad mot medaljongsjuka
Revorm (tinea corporis)En eller några ringar med upphöjd, fjällande kant som sakta växer utåt, ofta osymmetriskt; kliar. Ett hudskrap visar svamp, den smittar och behandlas mot svamp. Primärmedaljongen är den klassiska förväxlingen.
DroppsoriasisEtt regn av små droppformade, rosa, fjällande fläckar på bål, armar och ben, ofta 1–2 veckor efter en halsfluss; ingen primärmedaljong. Kan övergå i vanlig psoriasis.
Solsvamp (pityriasis versicolor)Platta, fint fjällande fläckar som är ljusare eller brunare än huden runt omkring, på bål, hals och armar, och som inte blir solbrända. Kommer ofta tillbaka varje sommar och orsakas av jästsvamp.
Sekundär syfilisUtslag på bålen som sällan kliar och ofta även sitter i handflatorna och under fotsulorna, ibland med fläckar i munnen och sjukdomskänsla. Påvisas med blodprov och går att bota.
Utslag av tabletter eller vaccinKan se likadant ut men börjar efter en ny tablett eller ett nyligen taget vaccin. Läkaren frågar om båda för att hitta orsaken.
Myntformat eksemRunda, mycket kliande, inflammerade fläckar på 1–3 cm som ofta vätskar eller får skorpa, på torr och känslig hud.
Pityriasis lichenoidesÅterkommande omgångar av små rödbruna knottror med glimmerliknande fjäll på bål, armar och ben, som sitter i månader och kan komma och gå i åratal.
Lichen ruber planus (lichen planus)Platta, blanka, lila och mycket kliande knottror på handleder, fotleder och nedre delen av ryggen, med fina vita linjer på ytan och ofta vita, nätformade fläckar i munnen.

Hur ställs diagnosen?

Det finns inget laboratorieprov för medaljongsjuka. En hudläkare känner igen de typiska utslagen på utseendet: en primärmedaljong som följs en eller ett par veckor senare av mindre ovala fläckar med fjällkrage längs hudens linjer räcker oftast. Med dermatoskop går det också att skilja den från droppsoriasis, som ser annorlunda ut i förstoring.

Prover behövs bara när diagnosen är osäker. Kan primärmedaljongen vara revorm skrapas lite fjäll från kanten och undersöks för svamp. Sitter utslagen i handflatorna och under fotsulorna, kliar de inte alls eller finns det risk för en sexuellt överförd infektion, tas ett blodprov för syfilis. Är utslagen ovanliga eller har de suttit kvar längre än två månader kan ett litet vävnadsprov tas under lokalbedövning för att bekräfta diagnosen. Blodprov för herpesvirus 6 och 7 är inte till någon hjälp, eftersom nästan alla bär på dem (DermNet).

Berätta för läkaren om du är eller kan vara gravid, har ett transplanterat organ, har börjat med någon ny tablett de senaste månaderna eller nyligen har vaccinerat dig.

När ska du söka vård?

Enligt 1177 behöver de flesta inte söka vård, eftersom medaljongsjuka går över av sig själv. Sök vård, oftast på vårdcentralen, om:

  • du är gravid och får ett nytt utslag: kontakta då barnmorskemottagningen samma dag;
  • du är osäker på vad utslagen är, eftersom en enda rund fläck kan vara revorm och fjällande prickar kan vara psoriasis eller eksem;
  • utslagen kliar mycket trots mjukgörande kräm och de andra råden nedan;
  • klådan är lika stark eller värre efter två månader;
  • utslagen inte har gått över efter tre månader;
  • utslagen sitter i handflatorna, under fotsulorna eller i munnen, inte kliar alls eller om du känner dig sjuk;
  • du började med en ny tablett eller vaccinerade dig kort innan utslagen kom.

Ring 1177 om du vill ha hjälp att bedöma symtomen eller veta vart du ska vända dig.

Behandling: vad hjälper och vad hjälper inte?

Medaljongsjuka läker av sig själv, och de flesta behöver ingen behandling alls. Behandlingen riktar sig mot klådan och, hos de få som har mycket besvär, mot att utslagen ska läka snabbare.

Vid lindrig klåda:

  • Mjukgörande kräm utan parfym efter duschen och när huden känns obekväm. Torr hud kliar mer, så smörj ofta.
  • Var sparsam med tvål och vatten. Tvätta dig med ljummet vatten och ett tvålfritt alternativ i stället för tvål och duschkräm, som torkar ut huden.
  • Kyl ner huden med en sval, fuktig handduk mot de kliande fläckarna några minuter åt gången.

Vid kraftig klåda eller utbredda, långvariga utslag:

  • Inflammationsdämpande kräm som läkaren föreslår för en begränsad tid. Den kan dämpa klådan (1177).
  • Klådstillande tabletter som läkaren föreslår, till exempel en sort som gör dig sömnig om klådan håller dig vaken.
  • Ljusbehandling med noga doserat ultraviolett ljus (smalbandig UVB) på en hudklinik, två eller tre gånger i veckan under tre till fyra veckor. I studier minskade både klådan och utslagen inom fyra veckor.
  • En veckas tablettbehandling mot virus kan förkorta förloppet vid svåra eller mycket utbredda utslag, med förbättring oftast inom en till två veckor, men det behövs sällan.
  • Inflammationsdämpande tabletter används ibland vid mycket svår klåda, men inte rutinmässigt, eftersom utslagen kan komma tillbaka när behandlingen slutar och kunskapsläget är begränsat.

Det här hjälper inte:

  • Antibiotika. Medaljongsjuka är ingen bakterieinfektion, och antibiotika verkar inte hjälpa.
  • Svampkrämer. Medaljongsjuka är inte heller en svampinfektion. Visar ett hudskrap svamp är diagnosen revorm, inte medaljongsjuka.
  • Kostförändringar eller kosttillskott. Utslagen har inget känt samband med maten, så du kan äta som vanligt.

Ta hand om huden så länge utslagen sitter kvar

  • Håll dig sval. Värme gör både utslagen och klådan värre. Duscha ljummet i stället för varmt, hoppa över bastu och badtunna och dra ner på träning som gör dig svettig tills utslagen har läkt.
  • Skydda utslagen mot solen. En solbränna ovanpå utslagen gör ont och gör fläckarna som blir kvar mörkare. Täck med löst sittande kläder eller använd ett milt, oparfymerat solskydd med minst SPF 30, och sola inte för att bli brun.
  • Var varsam. Undvik skrubbar, sträva tvättsvampar och peeling, och tvätta dig med händerna.
  • Välj oparfymerat. Parfymerade tvålar och lotioner, deodoranttvålar och antibakteriella tvålar irriterar ofta utslagen.
  • Bär löst sittande kläder så att inget skaver mot fläckarna. Många tycker att ull eller grova syntetmaterial mot huden irriterar.
  • Lev som vanligt. Du behöver inte hålla dig borta från andra människor, jobbet eller skolan.

Hur länge varar det och kan det komma tillbaka?

Hos de flesta läker utslagen inom 6–10 veckor (DermNet). Ibland sitter de kvar i upp till ett halvår, men det är ovanligt. Har de inte försvunnit efter tre månader är det rimligt att låta en läkare ompröva diagnosen. Fläckarna läker utan ärr, och de ljusare eller mörkare märken de lämnar bleknar under några månader, ibland upp till ett år.

Att få medaljongsjuka en gång till är ovanligt. Det rapporteras hos ungefär 1–3 procent, vilket stämmer med tanken att man blir immun efter första gången. En annan virusinfektion kan i sällsynta fall utlösa ett nytt utslag många år senare.

Osäker på om det är medaljongsjuka?

Har du en oval, fjällande fläck och väntar på att se om fler kommer, sprider sig utslagen utanför bålen eller vill du ha ett snabbt besked? Vid en hudläkarkonsultation online hos iDerma skickar du tydliga bilder av primärmedaljongen och bålen, tagna i dagsljus utan blixt. Hudläkaren kan oftast känna igen typisk medaljongsjuka på bild, bedöma hur troligt det är att det rör sig om revorm, droppsoriasis eller något annat och ge råd om klådan. Du får svar oftast inom 24 timmar (helger inom 48 timmar). Ser utslagen inte typiska ut får du råd om vilka undersökningar som kan behövas på vårdcentralen. Är du gravid ska du ändå kontakta barnmorskemottagningen samma dag.

Vanliga frågor

Varför heter det medaljongsjuka?
Namnet kommer från den första ovala fläcken, primärmedaljongen, som kan likna en medaljong. Det vetenskapliga namnet beskriver utslagen: pityriasis betyder fint, kliliknande fjäll och rosea betyder rosa.
Är medaljongsjuka en könssjukdom?
Nej. Den smittar inte alls, varken vid sex eller vid annan nära kontakt (AAD). Däremot kan en läkare vilja ta ett blodprov för syfilis om utslagen sitter i handflatorna eller under fotsulorna, eftersom sekundär syfilis kan se liknande ut.
Kan jag hindra att utslagen sprider sig?
Nej. Medaljongsjuka utvecklas i steg, och ingenting du smörjer på primärmedaljongen hindrar att de spridda utslagen kommer. Behandling används bara mot klåda eller vid svåra, långvariga utslag.
Sprider jag utslagen om jag kliar på dem?
Nej, du kan inte flytta utslagen till nya ställen genom att klia. Däremot irriteras huden och klådan blir värre, och djupa rivsår kan bli infekterade eller lämna märken. Kyl hellre ner huden och smörj med mjukgörande kräm.
Hur länge sitter de mörka eller ljusa fläckarna kvar efteråt?
Fläckarna är inga ärr och försvinner av sig själva. Det tar oftast några månader, ibland upp till ett år, och längst på hud som får mycket sol, som armar och hals (AAD). Solskydd på de områdena hjälper. Stör fläckarna dig kan en hudläkare ge råd om hur de kan blekna snabbare.
Hur tar jag bra bilder av utslagen för en bedömning?
Ta bilderna i dagsljus utan blixt: en översiktsbild av hela ryggen eller bröstet från ungefär en meters avstånd, en närbild av primärmedaljongen och de största fläckarna, och gärna bilder av handflatorna och fotsulorna. Skriv också ner vilka tabletter du har börjat med och om du nyligen har vaccinerat dig.
Fortfarande osäker?

En hudläkare skriver en plan anpassad för din hud.

Inte ännu en kräm från hyllan — utan en diagnos och en personlig behandlingsplan från en certifierad specialist, inom 24 timmar.

Starta din konsultation
Personlig behandlingsplan
24 h
Diagnos
Behandlingsplan
Recept
iDerma
Certifierad hudläkare

Artikel av

Anna Tunkeviča

Medicinskt innehåll granskat av

Justina Musė(Hudläkare)

Våra andra artiklar

Atopiskt eksem (böjveckseksem): symtom, orsaker och behandling

Atopiskt eksem ger torr hud, klåda och utslag som kommer och går. Läs om symtom i olika åldrar, vad som förvärrar, behandling och när du ska söka vård.

Bältros (herpes zoster): symtom, orsaker och behandling

Bältros ger brännande smärta och blåsor i ett band på ena sidan av kroppen. Läs om symtom, smitta, när du ska söka vård, behandling inom tre dygn och vaccin.

Åldersvårtor (seborroisk keratos): symtom, diagnos och behandling

Seborroisk keratos, eller åldersvårta, är en ofarlig brun hudförändring. Så känner du igen den, skiljer den från hudcancer och vet när den bör tas bort.

Lichen ruber planus: lila knottror, vita streck i munnen och nagelförändringar

Lichen ruber planus ger kliande, blanka lila knottror och vita streck i munnen. Läs om formerna, vad som hjälper och när du ska söka vård.