Nässelutslag (urtikaria) är en hudreaktion som kommer plötsligt: det kliar intensivt och det bildas upphöjda kvaddlar som är röda eller har samma färg som huden. Varje kvaddel försvinner oftast inom ett dygn utan att lämna märken, men samtidigt kan nya komma på andra ställen. Ungefär var femte person, barn som vuxen, får nässelutslag minst en gång i livet.
Den vanligaste formen är akuta nässelutslag, som pågår kortare än sex veckor och ofta går över på några timmar eller dagar. Kommer utslagen tillbaka i sex veckor eller längre kallas det kroniska nässelutslag. Många tänker på allergi, men 1177 påpekar att nässelutslag oftast inte är allergiska. En förkylning, tryck mot huden, kyla eller vissa värktabletter är vanligare orsaker.


Hur ser nässelutslag ut?
Det typiska är kvaddlar, alltså upphöjda svullnader i huden. De:
- är röda, rosa eller hudfärgade och ofta blekare i mitten, från några millimeter till flera centimeter stora, och flyter gärna ihop till större områden;
- kliar mycket, och ibland svider eller bränner det;
- kommer och går på minuter eller timmar, där en enskild kvaddel sitter kvar högst ett dygn, medan nya kan dyka upp var som helst på kroppen;
- lämnar varken ärr eller färgförändringar när de försvinner.
På mörk hud syns rodnaden sämre, och då är det mest själva upphöjningen som märks (1177).
Ungefär fyra av tio får också angioödem: en djupare svullnad i huden och underhuden runt ögonen, läpparna, öronen, på händer och fötter och ibland i underlivet. Ett angioödem gör oftare ont eller känns spänt än kliar, och det kan sitta kvar i upp till tre dygn. En del får angioödem utan kvaddlar.
Olika former av nässelutslag
Nässelutslag delas in efter hur länge de pågår och efter om en viss fysisk faktor utlöser dem.
- Akuta nässelutslag pågår kortare än sex veckor. Det är den vanligaste formen, och hos barn är en virusinfektion den vanligaste orsaken.
- Kroniska spontana nässelutslag: kvaddlar eller angioödem kommer tillbaka i sex veckor eller längre utan någon tydlig yttre orsak. Ofta ligger en autoimmun mekanism bakom.
- Kroniska inducerbara nässelutslag: en bestämd fysisk faktor utlöser utslagen. Vanligast är att huden reagerar på att man drar på den eller på åtsittande kläder (dermografism) och på ansträngning, svett eller starka känslor (kolinerga nässelutslag, med små kvaddlar). Mer sällsynta är kyl-, värme-, tryck-, sol-, vibrations- och vattenutlösta nässelutslag, och kontakturtikaria, där utslagen bara kommer där huden har varit i kontakt med ett visst ämne. Kvaddlarna kommer oftast inom några minuter och försvinner inom en till två timmar. Undantaget är trycknässelutslag, till exempel under ett bälte eller en ryggsäcksrem, där svullnaden kommer först efter flera timmar och sitter kvar längre.
Orsaker och riskfaktorer
Kvaddlarna uppstår när mastceller i huden släpper ut histamin och andra ämnen som driver inflammationen. De små blodkärlen vidgas och vätska läcker ut i vävnaden runt omkring. Det går inte alltid att hitta vad som satte i gång reaktionen. Även efter en noggrann utredning förblir orsaken okänd hos en del. Vanliga utlösande faktorer:
- Infektioner: den vanligaste orsaken till akuta nässelutslag hos barn, ofta en förkylning, även utan feber. Hos vuxna kan också bakteriella infektioner, som en tandböld eller bihåleinflammation, ligga bakom. Utslagen kan komma i början av sjukdomen eller när man håller på att bli frisk.
- Födoämnesallergi: till exempel mjölk, ägg, jordnötter, nötter, fisk och skaldjur. Enligt 1177 brukar allergiska nässelutslag komma inom ungefär två timmar efter kontakt med det man är allergisk mot. Färgämnen och konserveringsmedel i maten kan förvärra kroniska nässelutslag, men det är inte en äkta allergi.
- Behandlingar: vissa värk- och febernedsättande tabletter, vissa behandlingar mot bakterieinfektioner och vissa blodtryckssänkande behandlingar kan ge kvaddlar eller angioödem. Ser du ett samband med något du tar, sluta inte på egen hand utan ta upp det med din läkare.
- Insektsstick: ett stick av bi eller geting kan hos känsliga personer ge nässelutslag över hela kroppen.
- Fysiska faktorer: kyla, värme, sol, tryck, vibrationer, kraftig svettning och vatten.
- Autoimmun mekanism: vid kroniska spontana nässelutslag bildar immunförsvaret antikroppar som aktiverar mastcellerna. Tillståndet hänger oftare ihop med autoimmun sköldkörtelsjukdom, glutenintolerans (celiaki) och vitiligo.
- Övrigt: alkohol, stark mat, värme, åtsittande kläder, stress och trötthet samt hormonsvängningar. De förvärrar oftare befintliga nässelutslag än orsakar dem.
Risken är större om du har allergiska sjukdomar som atopiskt eksem, hösnuva eller astma, om du har haft nässelutslag tidigare, nyligen har varit sjuk i en infektion eller har en autoimmun sjukdom. Men även den som aldrig har haft någon allergi kan få nässelutslag.
Symtom
Nässelutslag ger besvär i huden: kliande kvaddlar som flyttar sig och, hos en del, angioödem. Feber eller ledvärk kommer inte från själva nässelutslagen. Finns ingen tydlig infektion som förklarar dem letar läkaren efter en annan orsak, till exempel en infektion, en inflammation i blodkärlen (vaskulit) eller en reaktion på en behandling.
Om du samtidigt får väsande andning, andnöd, hes röst, svårt att svälja, yrsel eller känner dig nära att svimma, kräks eller får ont i magen, kan det vara en allvarlig allergisk reaktion: använd akutpennan (autoinjektorn) om du har en och ring 112.
När ska du söka vård?
Använd akutpennan om du har en, och ring sedan 112 om du har nässelutslag och något av följande (1177):
- läpparna eller tungan svullnar eller domnar, rösten blir hes eller det blir svårt att svälja;
- du hostar, andas väsande, får svårt att andas eller känner tryck över bröstet;
- det kliar först i hårbotten och sedan i ansiktet, näsan, munnen, handflatorna och fotsulorna;
- du kräks, känner dig mycket sjuk, blir mycket trött och slö, yr eller börjar kallsvettas.
Det kan vara anafylaxi, en allergisk chock, och varje minut räknas. Har du fått en akutpenna mot allergi ska du använda den direkt, innan du åker iväg, och sedan ringa 112. Lägg dig ner och höj benen. Har du svårt att andas, sitt upp i stället. Är du gravid, lägg dig på vänster sida. Res dig inte hastigt.
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning, eller en akutmottagning om de är stängda, om:
- du plötsligt får utslag som snabbt sprider sig;
- det kliar så mycket att du inte står ut.
Kontakta en vårdcentral om:
- utslagen inte har försvunnit inom en vecka, eller om du ofta får nässelutslag;
- du tror att utslagen beror på en allergi, till exempel mot mat, ett insektsstick eller något du har börjat ta;
- en enskild kvaddel sitter kvar längre än ett dygn, gör ont eller lämnar ett blåmärke efter sig. Det kan vara en inflammation i blodkärlen (urtikariell vaskulit), som behöver utredas på ett annat sätt;
- det gäller ett barn som får utslag om och om igen, en gravid kvinna eller någon med en långvarig sjukdom.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning dygnet runt och hjälp att bedöma var du ska söka vård.
Diagnos
Läkaren ställer diagnosen utifrån det du berättar och hur huden ser ut. Det viktiga är hur länge en enskild kvaddel sitter kvar, om du har haft angioödem och vad som hände innan utslagen kom: en infektion, något nytt du har börjat ta, en måltid, kyla eller träning. Eftersom kvaddlarna ofta hinner försvinna före besöket är det bra att ta bilder med mobilen. Vid typiska, kortvariga akuta nässelutslag behövs i regel inga prover.
Utredning blir aktuell när nässelutslagen har hållit på i sex veckor eller mer, eller när en viss orsak misstänks:
- Blodprover: blodstatus, inflammationsvärden, sköldkörtelprover och antikroppar mot sköldkörteln, och vid symtom prover för infektioner.
- Provokationstester: ett isbitstest vid misstänkta kylutlösta nässelutslag, att man drar ett trubbigt föremål över huden vid dermografism, och ansträngnings- eller trycktest. Kvaddlarna kommer oftast inom några minuter. Bara vid trycknässelutslag dröjer reaktionen flera timmar.
- Allergiutredning: bara när det du berättar tydligt pekar mot ett visst livsmedel eller en viss behandling. Vid kroniska spontana nässelutslag ger breda allergitester sällan något.
- Symtomdagbok: du noterar varje dag hur många kvaddlar du har och hur mycket det kliar och räknar ihop det per vecka. Det kallas UAS7 och visar hur aktiva nässelutslagen är och om behandlingen fungerar.
- Hudprov: sällan, när kvaddlarna sitter kvar längre än ett dygn och vaskulit misstänks.
Kommer angioödem tillbaka utan kvaddlar frågar läkaren om blodtryckssänkande behandling och kan ta blodprover på komplementsystemet för att utesluta ärftligt angioödem.
Behandling
Målet är att så snabbt som möjligt få bort klådan, minska kvaddlarna och svullnaden och, när det går, ta bort orsaken. Vilken plan som passar beror på ålder, form av nässelutslag och andra sjukdomar.
- Undvik det som utlöser utslagen om du vet vad det är: sluta med en misstänkt behandling efter samråd med läkaren, undvik maten som gav reaktionen och behandla en infektion.
- Allergidämpande behandling som blockerar histamin är grunden vid alla former av nässelutslag, för både barn och vuxna. De nyare varianterna gör sällan trött. Vid återkommande besvär fungerar behandlingen bäst som en regelbunden plan som du gör upp med läkaren. Räcker inte den vanliga behandlingen kan läkaren justera den.
- En kort kur med inflammationsdämpande tabletter kan läkaren föreslå vid svåra akuta nässelutslag med angioödem. Det är inte samma sak som de värktabletter som kan förvärra nässelutslag, och kuren passar inte som långvarig behandling.
- Riktad behandling: vid kroniska spontana nässelutslag som inte blir bättre trots justerad grundbehandling finns sprutor som riktat blockerar en del av den allergiska reaktionen, och behandlingar som dämpar immunförsvaret. Enligt DermNet har ungefär en tredjedel av patienterna kvar besvär trots den högsta grundbehandling de tål.
- Kyla och hudvård: svala omslag, en kort sval dusch, en oparfymerad mjukgörande kräm efter tvätt och lösa kläder som andas.
- Akut behandling: vid tecken på anafylaxi, använd akutpennan och ring 112. Den som har haft en allvarlig reaktion får en akutpenna av läkaren och ska alltid bära den med sig.
Under graviditet och amning ska all behandling stämmas av med läkare.
Kroniska nässelutslag: det här är bra att veta
Kroniska nässelutslag är inte livsfarliga, men de kan vara mycket påfrestande och störa sömn, arbete och humör. Enligt DermNet har 0,5–1 procent av befolkningen kroniska spontana nässelutslag vid varje given tidpunkt. Kvinnor drabbas nästan dubbelt så ofta som män, och sjukdomen börjar oftast mellan 20 och 40 års ålder.
- Två av tre fall av kroniska nässelutslag är spontana, utan yttre orsak. Breda utredningar för att hitta en dold allergi ger oftast ingenting. Det viktiga är en regelbunden behandlingsplan som du gör upp med läkaren.
- Besvären pågår oftast i ett till fem år och går för det mesta över av sig själva, även när orsaken aldrig hittas.
- Värme, åtsittande kläder, virusinfektioner, alkohol och vissa värktabletter förvärrar kvaddlarna, så det lönar sig att undvika dem.
- Minst var tionde har antikroppar mot sköldkörteln, så det är bra att kontrollera sköldkörteln.
Egenvård och förebyggande
Det går inte alltid att undvika nya utbrott, men det här gör att de kommer mer sällan och blir lindrigare:
- Undvik det du vet utlöser utslagen: har du sett ett samband med ett visst livsmedel, en dryck, en behandling eller en aktivitet, prata med läkaren om du behöver undvika det och hur.
- För dagbok: skriv upp vad du åt, vad du tog och vad du gjorde innan utslagen kom. Då är det lättare att se mönster.
- Var varsam med huden: oparfymerade tvättmedel och mjukgörande krämer, skydd mot kyla och sol, och inte för varma bad.
- Hantera stress och sov ordentligt: stress kan göra klådan och utslagen värre.
- Anpassa dig efter fysiska faktorer: reagerar du på kyla, undvik snabb nedkylning. Reagerar du på värme eller svett, välj lätta kläder och ta pauser när du tränar.
- Börja med nya behandlingar i samråd med läkare, särskilt om du har reagerat tidigare.
Är kvaddlarna typiska och har du inga besvär med andning eller sväljning kan en hudläkare bedöma utslagen vid en onlinekonsultation hos iDerma. Du skickar bilder och svarar på några frågor, och läkaren föreslår behandling och säger om du behöver ta prover, oftast inom 24 timmar (helger inom 48 timmar). Svullnar ansiktet, läpparna eller halsen, eller får du svårt att andas eller känner dig svag: vänta inte på en konsultation, utan använd akutpennan om du har en och ring 112.






