Vad är perioral dermatit?
Perioral dermatit är ett vanligt, långdraget hudutslag med små röda knottror och fjällande hud runt munnen. Utslagen sprider sig ofta till vecken bredvid näsan och ibland till huden runt ögonen. Perioral betyder ”runt munnen”. Eftersom samma utslag kan sitta runt näsborrarna, ögonen och i sällsynta fall könsorganen kallar hudläkare det allt oftare för periorificiell dermatit, alltså dermatit runt kroppens öppningar (DermNet). Perioral dermatit är ingen infektion och inte heller akne, även om det ofta förväxlas med båda.
Det är framför allt kvinnor i åldern 20–45 år som får perioral dermatit, men även små barn kan drabbas, oftast mellan sju månader och 13 år. En av de vanligaste kända utlösande faktorerna är kortison som når huden i ansiktet, från en kräm, en nässpray eller en inhalator. Utslagen kommer och går i perioder under flera månader, så behandlingen planeras i veckor och inte i dagar.
Kort om perioral dermatit
- Det smittar inte.
- Utan behandling kan utslagen hålla i sig i månader eller år med växlande intensitet. Lindriga fall kan läka ut när du slutar med alla krämer i ansiktet.
- Med rätt behandling blir de flesta av med utslagen på några veckor till några månader.
- Kortison som når huden i ansiktet är en av de vanligaste kända utlösande faktorerna, och den går att undvika.
Hur ser perioral dermatit ut?
Typiskt är en samling små knottror, oftast mindre än två millimeter. På ljus hud är de rosa eller röda. På mörkare hud syns kontrasten mot den omgivande huden mindre, och knottrorna kan vara hudfärgade eller något mörkare än huden runt omkring. En del knottror innehåller en liten droppe vätska eller var. Huden mellan dem är ofta torr, fjällande och stram, och det kan sticka eller bränna. Klådan är oftast lindrig och smärta är ovanlig (DermNet).


Det tydligaste kännetecknet är den smala randen av opåverkad hud närmast läpparna. Utslagen slutar några millimeter från läppkanten, precis som på bilderna ovan, och bara i svåra fall når de ända fram till läpparna. Från hakan sprider sig utslagen ofta upp i vecken mellan näsa och mungipor och runt näsborrarna. Sitter utslagen bara runt näsan är det samma sjukdom. Ögonlocken och huden vid ögonen kan också drabbas, antingen ensamma eller tillsammans med området runt munnen. Kinderna och pannan brukar vara fria, och det skiljer perioral dermatit från rosacea. Pormaskar hör inte till bilden.
Svårare former: vid så kallad lupoid perioral dermatit är knottrorna större, tätare och rödbruna, och den formen kan lämna ärr. Granulomatös periorificiell dermatit hos barn är en sällsynt variant som är vanligare hos barn med mörkare hud. Knottrorna är jämnstora, kupolformade och hudfärgade, röda eller gulbruna, oftast utan varblåsor. Ibland sitter de även på halsen, bröstet, armarna eller benen. Den här varianten kommer nästan alltid efter att barnet har använt kortison, och den bör behandlas tidigt.
Orsaker och utlösande faktorer
Ingen enskild orsak är bevisad. Den förklaring som har mest stöd är att hudbarriären runt munnen fungerar sämre. Huden förlorar vatten och känns stram och torr, du smörjer mer, fler irriterande ämnen tränger in och huden blir inflammerad. Oavsett vad som startar förloppet finns det flera faktorer som håller det vid liv (DermNet):
- Kortison i alla former: framför allt starka kortisonkrämer som har använts länge i ansiktet, men även svagare krämer kan bidra. Nässprayer och inhalatorer med samma typ av innehåll räknas också, liksom tabletter. Typiskt är att krämen först lugnar utslagen och att de sedan kommer tillbaka värre varje gång du slutar.
- Tung, fet eller mycket hudvård: tjocka, täckande salvor och feta krämer, oljor och smink kan täppa till och förvärra utslagen. Starka rengöringsmedel, syror, skrubb och starkt parfymerade produkter skadar hudbarriären ytterligare.
- Solskydd, särskilt tjocka mineraliska solskydd hos barn.
- Tandkräm och tandfyllningar kan irritera eller ge allergi. Tandkräm med stark smak brukar nämnas.
- Hormoner: en del får skov före mens, under graviditet eller när de använder p-piller.
- Känslig eller atopisk hud: den som har atopiskt eksem eller en känslig hudbarriär får lättare perioral dermatit.
- Väder: sol, värme och vind verkar förvärra utslagen.
- Mikroorganismer: demodexkvalster, jästsvamp och vissa bakterier har hittats i knottrorna, men om de spelar någon roll är oklart.
Oftast samverkar flera av dem: en redan skör hudbarriär i kombination med kortisonkräm.
Smittar perioral dermatit?
Nej. Oavsett om utslagen sitter runt munnen, näsan, ögonen eller könsorganen kan du inte smitta någon annan eller själv bli smittad. Att dela handduk, pussas eller vara nära någon sprider inte perioral dermatit. De utslag som liknar perioral dermatit och som faktiskt smittar är svinkoppor (impetigo), munsår och revorm i ansiktet. Honungsgula krustor, grupperade blåsor eller en fjällande ring som växer tyder därför på en annan diagnos.
Kan perioral dermatit gå över av sig själv?
Ibland, men det tar tid och det går inte att räkna med. Enligt 1177 går perioral dermatit oftast över av sig själv, men det kan ta flera månader eller år. Det som ofta får ett lindrigt fall att läka ut är så kallad nollterapi: du slutar med alla krämer, allt smink, allt solskydd och all kortison i ansiktet och tvättar dig bara med vatten. Det rekommenderas till alla, och en del behöver inget mer. Räkna med att utslagen först kan bli lite sämre innan de blir bättre, särskilt när du slutar med en kortisonkräm. Börja inte smörja med den igen för att dämpa den försämringen, eftersom varje ny omgång startar om förloppet. Om utslagen inte lugnar sig trots strikt nollterapi, eller om de sprider sig, är svåra eller sitter nära ögonen, behövs behandling.
Utslag som liknar perioral dermatit
Rätt diagnos är viktig, eftersom några av de utslag som liknar perioral dermatit behandlas med just kortisonkrämer, som förvärrar perioral dermatit.
| Tillstånd | Så skiljer det sig |
|---|---|
| Rosacea | Sitter på kinder, näsa, panna och haka, oftast efter 30 års ålder, med rodnadsattacker, bestående rodnad och synliga små blodkärl. Huden närmast munnen och ögonen är oftast fri, alltså tvärtom mot perioral dermatit. |
| Akne | Pormaskar, vita finnar och djupare knölar på fet hud, ofta även på panna, kinder, bröst och rygg. Perioral dermatit ger inga pormaskar. |
| Seborroiskt eksem | Tunna, fjällande, laxrosa fläckar i ögonbrynen, hårfästet, hårbotten, vid näsan och på bröstet. Mer fjäll än knottror. |
| Kontakteksem | En irritativ eller allergisk reaktion på en produkt. Det kliar ofta mer, huden blir eksemartad och kan svullna eller få blåsor. Läppstift, läppbalsam, smakämnen i tandkräm eller en ny kräm kan ge kontakteksem runt munnen. Ett lapptest skiljer de två åt. |
| Slickeksem och munvinkelragader | Saliven irriterar huden och ger en skarpt avgränsad, röd och sprucken zon på läpparna och närmast runt dem, eller spruckna mungipor. Just den zonen är fri vid perioral dermatit. |
| Svinkoppor (impetigo) | Vätskande sår som torkar till honungsgula krustor, sprider sig snabbt och smittar lätt. Vanligt runt näsa och mun hos barn. |
| Munsår (herpes) | Först stickningar och sveda, sedan en tät grupp små blåsor som får sårskorpor och läker inom ett par veckor. |
| Revorm i ansiktet | En eller några osymmetriska ringar med fjällande kant och ljusare mitt, ibland smittade från ett husdjur. Kortisonkräm får revorm att sprida sig och döljer den. Ett skrapprov från huden bekräftar diagnosen. |
| Demodex | Sträv, sandpappersliknande yta, rodnad och känslighet på kinderna och runt ögonen. Kvalstren kan också vara fler än normalt vid perioral dermatit. |
| Steroidrosacea | Efter veckor eller månader med kortisonkräm i ansiktet: sammanflytande, brännande rodnad, knottror och synliga blodkärl på kinder och panna, som blossar upp kraftigt när krämen sätts ut. |
| Ögonlockseksem | Röda, fjällande och svullna ögonlock av smink, nagelprodukter eller andra irriterande ämnen, utan de typiska knottrorna. |
Varför kortisonkräm gör det värre
En kortisonkräm drar ihop blodkärlen och dämpar inflammationen, så utslagen bleknar inom några dagar. När du slutar vidgas kärlen igen, inflammationen kommer tillbaka och huden, som nu har blivit tunnare och skörare, blossar upp ännu mer. De flesta tar då fram krämen igen, och cirkeln är sluten. Hur du ska göra beror på vem som har ordinerat krämen eller sprayen och varför:
- En kräm som du har köpt själv: sluta använda den. Räkna med en tillfällig försämring, sköt huden enligt råden nedan och kontakta vården om huden blir tydligt sämre i stället för att börja smörja igen.
- En kräm som du har fått mot eksem eller något annat: fråga läkaren som ordinerade den innan du slutar. En hudläkare kan trappa ned till en svagare kräm innan den sätts ut, eller byta till en antiinflammatorisk kräm utan kortison, så att försämringen blir mildare.
- En inhalator eller nässpray som du behöver mot astma eller allergi: fortsätt använda den. Skölj munnen och tvätta huden runt näsa och mun efter varje dos. Det tar längre tid att bli bra när du fortsätter med sprayen, men en nödvändig astmabehandling ska fortsätta.
När ska du söka vård?
Kontakta en vårdcentral eller en hudläkare om:
- röda knottror runt munnen eller näsan inte går över trots att du har slutat med alla krämer och allt smink, eller om de sprider sig;
- du har använt kortisonkräm, en inhalator eller en nässpray och utslagen har kommit eller blivit värre. Då behövs en plan för hur du ska fortsätta;
- du ser honungsgula krustor, vätskande sår eller grupperade blåsor. Det kan vara svinkoppor eller munsår, som behandlas på annat sätt och smittar;
- utslagen finns hos ett barn, särskilt om knottrorna är jämnstora och hudfärgade, eftersom den granulomatösa varianten i sällsynta fall kan lämna ärr;
- du är gravid eller ammar, eftersom valet av behandling då är mer begränsat;
- knottrorna är större, täta och rödbruna, vilket kan vara den lupoida formen.
Sitter utslagen runt ögonen och blir själva ögat rött, ömt, ljuskänsligt eller känns det som grus i ögat, eller blir synen suddig, ska ögat undersökas samma dag. Kontakta en vårdcentral eller jourmottagning, och om det är stängt en akutmottagning. Ring 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig. Plötslig synförlust med smärta i ögat är akut: ring 112.
Hur ställs diagnosen?
Perioral dermatit är en klinisk diagnos. Läkaren tittar på mönstret med små knottror och fjäll runt munnen och den fria randen närmast läpparna, frågar vad du har smort in ansiktet med och om du har använt kortison i någon form. Det räcker oftast. Prover tas bara vid tveksamhet (DermNet):
- en odling eller ett skrapprov från huden om svinkoppor, jästsvamp eller revorm kan vara aktuellt;
- ett lapptest om läkaren misstänker allergi mot något ämne i smink, läppstift, läppbalsam eller tandkräm;
- ett hudprov (biopsi) i sällsynta fall, om knottrorna ser ovanliga ut eller den granulomatösa varianten behöver bekräftas.
Behandling steg för steg
Behandlingen tar bort det som håller utslagen vid liv, dämpar inflammationen och skyddar sedan hudbarriären. En behandlingsomgång pågår oftast fyra till åtta veckor, ibland längre. Avbryts behandlingen för tidigt är det en vanlig orsak till att utslagen kommer tillbaka (DermNet).
- Nollterapi: sluta med allt smink, alla krämer, allt solskydd och all kortison i ansiktet. Tvätta med ljummet vatten tills utslagen lugnar sig och gå sedan över till ett milt, tvålfritt rengöringsmedel. Känns huden stram kan du använda en enkel, lätt fuktkräm utan parfym och konserveringsmedel, men aldrig en tjock, täckande salva. Om du måste vara i solen, välj ett solskydd i gel- eller vätskeform i stället för en kräm.
- Gör en plan för krämen eller sprayen enligt avsnittet ovan: sluta, trappa ned med läkarens hjälp, eller fortsätt med en nödvändig inhalator och skölj efteråt.
- Kräm eller gel vid lindriga till måttliga utslag. Hudläkare använder krämer och geler med antibakteriell effekt, eller en antiinflammatorisk kräm utan kortison av den typ som används vid eksem i ansiktet. Känslig ansiktshud tål dem inte alltid, och om en inte hjälper kan hudläkaren byta till en annan.
- Antibiotika i tablettform vid måttliga till svåra eller utbredda utslag, när krämer inte räcker och vid den granulomatösa varianten hos barn. Oftast används samma typ av antibiotika som vid akne och rosacea, och effekten kommer i regel snabbt. Behandlingen brukar pågå tills utslagen är borta och ytterligare någon månad för att de inte ska komma tillbaka (1177). Barn under åtta år och gravida får en annan typ av antibiotika.
- Svårbehandlade fall: en hudläkare kan kombinera kräm och tabletter eller, i sällsynta fall hos vuxna, pröva en behandling i tablettform som annars används vid svår akne. Kunskapsunderlaget för det är begränsat.
Vad du kan förvänta dig: förbättringen kommer gradvis, med de första tecknen efter några veckor och full läkning efter några månader. En tillfällig försämring efter att du har slutat med en kortisonkräm är vanlig och betyder inte att planen är fel.
Hudvård medan utslagen läker och efteråt
- Tvätta ansiktet en eller två gånger om dagen med ljummet vatten eller ett milt, oparfymerat och tvålfritt rengöringsmedel. Undvik skrubb, peeling, syror och ansiktsvatten.
- Smörj bara om huden känns stram, och då med en lätt och enkel produkt utan parfym. Undvik feta salvor och oljor i ansiktet.
- Börja med en produkt i taget när utslagen har försvunnit, så att du ser om någon av dem är boven. En misstänkt produkt kan du först pröva två gånger om dagen på ett litet område på underarmen i fem till tio dagar.
- Eftersom tandkräm kan vara en utlösande faktor är det rimligt att välja en mild tandkräm utan stark smak och skölja huden runt munnen efter tandborstningen, även om det inte är vetenskapligt prövat.
- Håll dig i skuggan och använd hatt när utslagen är som värst. Använd sedan ett lätt solskydd i gel- eller vätskeform med minst faktor 30, eftersom sol och värme förvärrar utslagen och solen gör kvarvarande märken mörkare.
- Klia inte, pilla inte och kläm inte på knottrorna.
Perioral dermatit hos barn
Barn från spädbarnsåldern upp i de tidiga tonåren kan få samma utslag, och hos dem är kortison ännu oftare inblandat: en kräm mot eksem, en nässpray mot hösnuva eller en inhalator mot astma. Dregel och slickande irriterar huden runt munnen på små barn, men det ger ett sprucket slickeksem och inte de knottror som är typiska för perioral dermatit. Behandlingen följer samma steg med skonsammare val: nollterapi, en plan som görs upp med den som har ordinerat krämen eller sprayen, en kräm och vid utbredda utslag eller den granulomatösa varianten antibiotika som passar små barn. Sluta aldrig med ett barns astmainhalator på grund av utslagen.
Perioral dermatit under graviditet
Hormonförändringar kan utlösa eller förvärra utslagen under graviditeten. Nollterapi och skonsam hudvård går bra under hela graviditeten. Den typ av antibiotika som oftast används först i tablettform ges inte till gravida. Behövs behandling väljer hudläkaren därför en kräm eller en typ av antibiotika som kan användas under graviditet. Berätta alltid för den som behandlar dig att du är gravid eller ammar.
Så minskar du risken för nya skov
- Använd inte kortisonkräm i ansiktet om inte en läkare har ordinerat den för ett visst syfte och en viss tid.
- Håll hudvården enkel: rengöring, en lätt fuktkräm vid behov och ett lätt solskydd.
- Skölj munnen och huden runt den efter varje dos från en inhalator eller nässpray.
- Skriv upp vilka produkter du använde när ett skov började. En enkel produktdagbok hjälper dig att hitta dina egna utlösande faktorer.
- Kommer utslagen tillbaka, börja med nollterapi direkt och sök bedömning tidigt i stället för att ta fram en gammal kortisontub.
Vad en onlinekonsultation kan och inte kan
Perioral dermatit lämpar sig väl för bedömning på distans, eftersom diagnosen bygger på utslagens mönster och vad du har använt på huden, inte på prover. Med några skarpa bilder och en lista över allt du har smort in ansiktet med, inklusive nässprayer och inhalatorer, kan en hudläkare på iDerma oftast bekräfta diagnosen, skilja den från rosacea, akne, kontakteksem och svinkoppor och göra upp en plan tillsammans med dig för de krämer och sprayer du använder. Behövs en odling, ett skrapprov från huden eller ett lapptest, eller är ögat påverkat, får du rådet att söka vård på plats hos din vårdcentral eller en hudmottagning.
Har du små knottror runt munnen eller näsan som kommer tillbaka gång på gång, särskilt efter en kortisonkräm? Gör en onlinekonsultation om perioral dermatit. Du skickar bilder och svarar på några frågor, och en hudläkare bedömer utslagen och skickar en behandlingsplan, oftast inom 24 timmar (helger inom 48 timmar).






