Rosacea är en långvarig inflammatorisk hudsjukdom i ansiktet. Kinderna, näsan, hakan och pannan blir röda, hela tiden eller i perioder, och det kan synas tunna röda blodkärl. Huden sticker eller känns varm, och det kan komma små knottror och varblåsor som liknar akne men saknar pormaskar. Rosacea är inte farligt, men obehandlad blir den ofta gradvis värre, och ett ansikte som nästan alltid är rött kan påverka både jobbet och umgänget. Sjukdomen går inte att bota, men de flesta kan med rätt hudvård och behandling hålla besvären nere under lång tid.
Vad är rosacea?
Rosacea är vanligt. Ungefär 5 procent av alla vuxna i världen har det, och kvinnor och män drabbas ungefär lika ofta (DermNet). De flesta som får rosacea är över 30 år, och sjukdomen är delvis ärftlig. Den är vanligare hos personer med ljus hud och blå eller ljusa ögon, men alla hudtyper kan få rosacea. På mörkare hud syns rodnaden sämre, och därför upptäcks rosacea där ofta senare.
Sjukdomen går i skov under många år, med perioder då den blossar upp och lugnare perioder däremellan. Först rodnar du lättare än förr, sedan blir rodnaden kvar. Därefter kan synliga blodkärl, knottror och varblåsor komma, och en del får också besvär i ögonen.
Olika former av rosacea
Läkare brukar dela in rosacea i fyra huvudformer. De går ofta in i varandra, så du kan ha drag av flera former samtidigt. Det som dominerar avgör vilken behandling som fungerar bäst. Numera beskriver hudläkare hellre rosacea utifrån vilka kännetecken du har än utifrån form, eftersom alla har sin egen kombination, men de gamla namnen används fortfarande och är lätta att förstå.
- Rodnad och synliga blodkärl: kvarstående rodnad mitt i ansiktet, lätt rodnad vid värme eller känslor och tunna, vidgade ytliga blodkärl som syns som röda streck. I dagligt tal kallas de ofta brustna blodkärl eller couperos.
- Knottror och varblåsor: på den röda huden kommer röda knottror (papler) och varblåsor (pustler). Till skillnad från akne finns inga pormaskar.
- Förtjockad hud: talgkörtlar och bindväv växer så att huden blir tjock och knölig, oftast på näsan (rinofym). Det är ovanligt, kommer först efter många år och drabbar oftare män (DermNet).
- Rosacea i ögonen: inflammerade ögonlockskanter, torra och svidande ögon, en känsla av skräp i ögat, ljuskänslighet och röda ögon. En del har bara besvär i ögonen och inte på huden.
En särskild variant kan orsakas av starka inflammationsdämpande krämer av den typ som används mot eksem. Den som länge smörjer ansiktet med en sådan kräm, särskilt utan läkares uppföljning, kan få en rosacealiknande rodnad med knottror. När krämen sätts ut blir besvären ofta först värre innan de lägger sig.
Hur ser rosacea ut?
Tänk på rosacea om du känner igen det här:
- ansiktet är rött hela tiden eller gång på gång, oftast på näsan och kinderna men ibland också på hakan och pannan;
- det sticker eller känns varmt i huden;
- tunna röda streck av vidgade blodkärl på kinderna och runt näsan;
- små knottror eller upphöjda utslag som kan innehålla vätska, men inga pormaskar;
- huden har blivit känslig och svider av vatten, smink eller vind;
- torrhet, stramhet och fjällning på de röda partierna;
- svullnad i ansiktet, särskilt under ögonen;
- ögonbesvär som irriterade, röda eller torra ögon och fjäll vid ögonfransarna.
Utslagen sitter oftast symmetriskt mitt i ansiktet. Halsen och bröstet drabbas sällan.


Orsaker och riskfaktorer
Exakt varför en del får rosacea vet man inte. Troligen samverkar ärftliga faktorer och miljö:
- Ärftlighet: rosacea är vanligare i vissa familjer.
- Ett överaktivt immunförsvar i huden: huden reagerar för kraftigt på vanliga retningar, med inflammation och vidgade blodkärl som följd.
- Känsliga blodkärl och nerver: blodkärlen i ansiktet vidgas för snabbt av värme, kyla, alkohol, stark mat eller känslor.
- Förändrad hudflora: på huden hos personer med rosacea finns fler demodexkvalster och vissa bakterier, som kan hålla inflammationen vid liv.
- Försvagad hudbarriär: irriterande ämnen tränger lättare in, och huden blir lättare inflammerad.
- UV-strålning: den viktigaste miljöfaktorn. Solen skadar huden och gör den känsligare, och därför blossar besvären ofta upp under soliga månader.
En orsak är inte samma sak som en utlösande faktor. Utlösande faktorer orsakar inte sjukdomen men gör besvären värre. Vanliga exempel är sol och värme, kyla, blåsigt väder, alkohol, varma drycker, starkt kryddad mat och stress (1177). Även bastu, varma bad, hård träning, luftföroreningar, rökning och irriterande hudvård som peeling och ansiktsvatten med alkohol kan förvärra. Det skiljer sig mellan personer vad som utlöser besvären. Skriv därför under några veckor ner när ansiktet blir rött och vad du gjorde, åt eller drack just då.
Rosacea, akne eller något annat?
Ett rött ansikte med knottror kan ha flera orsaker. Behandlingen skiljer sig mellan sjukdomarna, så rätt diagnos är viktig.
| Tillstånd | Skillnad mot rosacea |
|---|---|
| Akne | Det finns pormaskar (svarta och vita). Utslagen sitter också på ryggen och bröstet och börjar oftast i tonåren. Ingen kvarstående rodnad eller synliga blodkärl. |
| Demodikos | Fin fjällning runt hårsäckarna och en sträv hud som känns som sandpapper, ofta osymmetriskt. I mikroskop syns många demodexkvalster. Kan finnas samtidigt som rosacea. |
| Seborroiskt eksem | Fet, gulaktig fjällning i vecken bredvid näsan och munnen, i ögonbrynen och i hårbotten. Inga varblåsor och inga synliga blodkärl. |
| Perioral dermatit | Små knottror runt munnen och näsan, medan en smal rand närmast läpparna är fri. Börjar ofta efter starka inflammationsdämpande krämer eller fet, täckande hudvård. |
| Kontakteksem | Kliande utslag precis där ett hudvårdsmedel eller ett annat ämne har legat mot huden, ofta med små blåsor. Försvinner när kontakten upphör. |
| Lupus (SLE) | Fjärilsformad rodnad över kinderna och näsan men utan knottror och varblåsor, och vecken bredvid näsan och munnen är oftast fria. Ofta samtidigt ledvärk, trötthet eller feber, och då behövs blodprover. |
Mer sällan liknar rosacea dermatomyosit, en reaktion på tabletter eller solskadad hud (DermNet). Vid en ovanlig bild skiljer hudläkaren sjukdomarna åt genom att noga titta på huden, med ett dermatoskop och vid behov med fler undersökningar.
När ska du söka vård?
Sök vård på en akutmottagning direkt om ena ögat blir rött och samtidigt gör ont eller värker och du ser sämre (1177). Det kan vara en allvarlig inflammation i ögat, och utan behandling kan synen skadas för gott. En bedömning på distans utifrån bilder räcker inte då, eftersom ögat behöver undersökas. Ring 112 om du plötsligt förlorar synen. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp att bedöma symtomen.
Utan brådska bör du låta en läkare bedöma huden om:
- rodnaden eller knottrorna sitter kvar i mer än 3 till 4 veckor eller kommer tillbaka gång på gång;
- du får synliga blodkärl, förtjockad hud eller ömma knölar;
- en behandling mot akne inte hjälper eller gör huden mer irriterad, vilket ofta är ett tecken på att det är rosacea och inte akne;
- du har lindriga ögonbesvär, som torra och irriterade ögon eller fjäll vid ögonfransarna;
- du är osäker på vad det är, eller om besvären påverkar ditt humör och dina kontakter med andra.
I Sverige vänder du dig i första hand till en vårdcentral, och tror du att du har rosacea i ögonen till en ögonmottagning. En typisk rosacea kan också en hudläkare bedöma utifrån bilder vid en onlinekonsultation: fastställa formen, ge råd om behandling och göra en plan för hudvården.
Hur ställs diagnosen?
Rosacea är en klinisk diagnos. Läkaren tittar på huden och frågar om dina besvär, och särskilda prover behövs oftast inte. Enligt den internationella konsensus som hudläkare tagit fram (ROSCO, 2017) räcker ett säkert tecken: kvarstående rodnad mitt i ansiktet som förvärras av utlösande faktorer, eller förtjockad hud. Annars krävs minst två av dessa huvudtecken: anfall av rodnad, knottror och varblåsor, synliga blodkärl eller rosacea i ögonen (DermNet).
Hudläkaren tittar också på ögonen och ögonlockskanterna, granskar blodkärlen med dermatoskop, letar efter tecken på demodexkvalster och kan fotografera ansiktet för att kunna följa effekten av behandlingen. Misstänks demodikos skrapas lite hud av och undersöks i mikroskop. Är bilden inte typisk och läkaren vill utesluta lupus eller en annan sjukdom tas blodprover, och i sällsynta fall ett litet hudprov (biopsi) under lokalbedövning.
Behandling efter kännetecken
Behandlingen beror på vilka kännetecken som dominerar. En behandling verkar oftast bara på en del av sjukdomen, så flera behandlingar kombineras ofta. Målet är mindre inflammation, mindre rodnad, lugnare blodkärl och så långa lugna perioder som möjligt.
- Rodnad och rodnadsanfall: grunden är att undvika dina utlösande faktorer och skydda huden mot sol. Läkaren kan föreslå en gel som tillfälligt drar ihop blodkärlen och minskar rodnaden. Den passar inte alla, eftersom rodnaden hos en del blir värre när effekten går över, och den används därför ofta bara inför särskilda tillfällen.
- Synliga blodkärl och kvarstående rodnad: kärllaser eller IPL (intensivt pulserat ljus) kan minska både kärlen och rodnaden. I Sverige görs behandlingen på privata kliniker och du betalar den själv. Efter en tid kan nya kärl komma, och då kan behandlingen behöva upprepas.
- Knottror och varblåsor: vid lindriga till måttliga besvär används en inflammationsdämpande kräm eller gel. Den ska användas tills besvären har gått bort och oftast en tid efteråt, och efter ungefär tre månader är det bra att träffa läkaren igen för att bedöma om behandlingen ska fortsätta (1177). Vid måttliga till svåra besvär läggs inflammationsdämpande tabletter till under några månader. Vid mycket stora besvär kan hudläkaren föreslå tabletter som minskar talgproduktionen.
- Förtjockad hud (rinofym): tidigt kan inflammationsdämpande behandling bromsa förtjockningen. Har huden redan blivit tjock kan en hudläkare eller plastikkirurg forma om näsan med laser, elektrokirurgi eller operation.
- Rosacea i ögonen: sköt ögonlocken varje dag med varma kompresser och rengöring av ögonlockskanterna, och använd tårersättning mot torrhet. Vid ögonbesvär behövs en bedömning på en ögonmottagning, där vidare behandling bestäms.
Rosacea går inte över, men med behandling blir besvären oftast mycket mindre. Utslagen kan komma tillbaka när du slutar, och därför föreslår läkaren ibland en underhållsbehandling. Smörj inte ansiktet med starka inflammationsdämpande krämer av den typ som används mot eksem. Rodnaden kan minska en kort tid, men rosacean blir värre.
Hudvård och förebyggande
Utan bra daglig hudvård håller även en effektiv behandling bara en kort tid:
- Rengöring: tvätta ansiktet med ljummet vatten eller en mild, oparfymerad rengöring. Undvik starka tvålar, peelingprodukter, ansiktsvatten med alkohol och rengöringsborstar. Badda torrt med en mjuk handduk i stället för att gnugga.
- Mjukgörande kräm: använd en oparfymerad, mjukgörande kräm som inte är för fet, och inga oljor i ansiktet (1177). Den stärker hudbarriären och minskar svedan.
- Solskydd: varje dag när du ska vara ute i solen, med solskyddsfaktor 30 till 50 och skydd mot både UVA och UVB. Mineraliska (fysikaliska) solfilter tål en känslig hud ofta bättre.
- Väder och vanor: skydda ansiktet mot vind och kyla på vintern och mot sol på sommaren. Ta det försiktigt med bastu, mycket varma bad och heta drycker, och försök minska stressen, som är en av de vanligaste utlösande faktorerna.
- Dagbok och uppföljning: skriv ner vad som gör ansiktet rött och ta med anteckningarna till läkaren. Även under en lugn period är det bra med en kontroll ibland, så att behandlingen kan justeras i tid.
Blir ansiktet allt oftare rött och går rodnaden inte längre bort? Boka en onlinekonsultation med en hudläkare på iDerma. Du skickar bilder och en kort beskrivning och får oftast svar inom 24 timmar (helger inom 48 timmar), med en bedömning av huden och ett förslag på behandling. Är ögat rött, gör det ont och ser du sämre, sök i stället vård på en akutmottagning direkt.






