Skabb är en smittsam hudsjukdom som orsakas av ett litet kvalster som gräver gångar i hudens yttersta lager. Det mest typiska är en kraftig klåda som är värst på kvällen och natten. Skabb är besvärligt men inte farligt, och det går att bli helt av med det. Det går däremot inte över av sig självt. Ju tidigare du får rätt diagnos och behandlas, samtidigt med dem du har nära kontakt med, desto snabbare är det över. Skabb har inget med hygien att göra, och vem som helst kan få det, i alla åldrar.
Vad är skabb?
Skabb (scabies) orsakas av skabbdjuret Sarcoptes scabiei var. hominis, ett kvalster som bara lever på människor. Det är 0,3–0,4 millimeter stort och svårt att se med blotta ögat. Honan gräver en smal gång, ungefär en centimeter lång, i hudens yttersta lager och lägger sina ägg där. Larverna kläcks efter några dagar och är vuxna efter ungefär tre veckor, och sedan börjar cykeln om. De flesta som har skabb har bara tio till femton skabbdjur i huden (1177).
Klådan och utslagen kommer inte i första hand av själva grävandet. De är en överkänslighetsreaktion mot skabbdjuren och deras avföring, och den reaktionen tar tid att utvecklas. Därför kan du smitta andra innan det har börjat klia.
Hur smittar skabb? Orsaker och riskfaktorer
Skabb smittar vid nära hudkontakt som pågår en stund. Det krävs hudkontakt i flera minuter för att skabbdjuret ska hinna flytta från en person till en annan (1177). Det kan hända när ni sover i samma säng, håller varandra i handen, sitter tätt hud mot hud, har sex eller när du sköter om ett barn eller en närstående. Ett kort handslag eller en snabb kram räcker oftast inte.
Utanför kroppen överlever skabbdjuren upp till två dygn, men de blir försvagade. Därför är det ovanligt att vanlig skabb smittar via kläder, sängkläder eller handdukar. Risken att smittas i skolan eller på jobbet är också liten, eftersom hudkontakten där oftast är kort. Att tvätta textilier hör ändå till behandlingen, men varken extra duschar eller storstädning botar skabb.
Större risk att få skabb har:
- de som bor med, sover tillsammans med eller är partner till någon som har skabb;
- barn och ungdomar som leker tätt eller sover över hos varandra, och familjer med små barn;
- personer i miljöer med mycket kroppskontakt, som förskolor, internat, särskilda boenden för äldre och andra vårdboenden;
- anhöriga och vårdpersonal som hjälper andra med personlig omvårdnad;
- personer med nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom, behandling eller hög ålder.
Har du fått skabb och arbetar med personer som har nedsatt immunförsvar ska du berätta det för din arbetsgivare, så att symtom hos dem du har arbetat nära kan upptäckas tidigt. Berätta också för skolan eller förskolan om ditt barn har fått skabb, så att personal och andra föräldrar kan vara uppmärksamma.




Symtom på skabb
Det första och tydligaste tecknet är kraftig klåda, som är värst på kvällar och nätter. Många vaknar flera gånger per natt. Det kan klia över hela kroppen, även där det inte finns några skabbdjur. Första gången du smittas dröjer det ofta två till tio veckor innan det börjar klia. Har du haft skabb tidigare kan klådan komma redan efter ett par dagar (1177).
På huden ser du ofta något av detta:
- Skabbgångar: tunna, raka eller lätt slingrande streck, ljusare än huden eller gråaktiga, ungefär en centimeter långa. De syns lättast på händerna och fötterna, mellan fingrarna och tårna, på handlederna, armbågarna, i armhålorna, runt naveln och bröstvårtorna, på skinkorna och på könsorganen.
- Små, mycket kliande knottror och blåsor: vid gångarna och ofta på bålen, underarmarna, låren och skinkorna, ibland med rodnad eller fjällning.
- Rivmärken och sår: när du kliar går huden sönder, och såren kan bli infekterade av bakterier.
- Myntformade fläckar eller ett eksemliknande utslag: en allergisk reaktion mot skabbdjuren som kan sitta kvar en tid även efter lyckad behandling.
- Fasta, kliande knölar: särskilt i armhålorna, på könsorganen, i ljumskarna och på skinkorna. De kan klia i månader efter en i övrigt lyckad behandling.
Hos spädbarn sitter utslagen ofta i handflatorna och på fotsulorna. Hos spädbarn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar kan skabb också nå halsen och huvudet, som annars brukar klara sig. På mörkare hud kan inflammationen se gråaktig ut snarare än röd.
Personer med kraftigt nedsatt immunförsvar kan få krustös skabb, som tidigare kallades norsk skabb. Huden täcks då av tjocka skorpor med tusentals skabbdjur. Den formen är mycket ovanlig men betydligt mer smittsam, även via sängkläder och stoppade möbler, och ska alltid skötas av läkare.
När ska du söka vård?
Kontakta en vårdcentral om:
- du har klåda, särskilt på natten, och tror att du har skabb;
- det kliar lika mycket tre veckor efter att du har behandlat dig;
- du blev besvärsfri efter behandlingen men det har börjat klia igen (1177);
- du är gravid eller ammar, eller det gäller ett spädbarn eller en äldre person, eftersom behandlingen då kan behöva anpassas;
- du får tjocka skorpor på huden, eller sår som gör ont, vätskar eller varar.
Bor du med eller har haft nära hudkontakt med någon som har fått diagnosen skabb behöver du inte söka vård själv. Du ska då behandlas samtidigt med den som har skabb, även om du inte har några symtom.
Får du feber, känner dig sjuk och ser en rodnad som snabbt sprider sig och blir varm och öm, vänta inte. Kontakta vårdcentralen samma dag, eller en jouröppen mottagning om vårdcentralen är stängd. Ring 1177 om du vill ha råd om vart du ska vända dig. Ring 112 om den som är sjuk blir förvirrad eller svår att få kontakt med, får svårt att andas eller svårt att gå eller stå. Det kan vara tecken på blodförgiftning (sepsis).
Diagnos
Klåda kan ha många orsaker, så det är viktigt att ta reda på om det verkligen är skabb innan du behandlar dig. Undantaget är om du har haft nära kontakt med någon som har fått skabb bekräftad i vården. Då ska du behandlas direkt (1177).
För att vara säker behöver läkaren, eller någon annan i vården som är van att leta efter skabb, hitta ett skabbdjur. Det görs på några olika sätt:
- Dermatoskopi: huden undersöks med ett förstoringsglas eller med ett dermatoskop, som förstorar mer och ger bra ljus. Längst in i gången kan skabbdjuret synas som en liten mörk prick, ibland formad som en liten triangel.
- Nål och mikroskop: den som undersöker dig för försiktigt in en tunn nål i gången och plockar ut skabbdjuret, som sedan granskas i mikroskop. Det brukar inte göra ont, eftersom hudens yttersta lager saknar känsel.
- Hudskrap eller tejptest: lite hud från en misstänkt gång skrapas av eller tas upp med genomskinlig tejp och undersöks för skabbdjur, ägg eller avföring.
Är det svårt att hitta något skabbdjur kan du få en remiss till en hudspecialist. Skabb kan likna andra kliande tillstånd, som atopiskt eksem, kontakteksem, nässelutslag, insektsbett, löss eller knottror som uppstår av långvarigt kliande (prurigo). Behandlas skabb av misstag med inflammationsdämpande eksemkrämer kan utslagen ändra utseende, och då dröjer det längre innan rätt diagnos ställs.
Är du osäker på om klådan är skabb? Via en onlinekonsultation om skabb hos iDerma skickar du bilder på huden och beskriver dina besvär. En hudläkare bedömer om bilden talar för skabb eller för något annat och vad nästa steg bör vara. Du får oftast svar inom 24 timmar (helger inom 48 timmar). Behövs en dermatoskopi eller ett prov för att säkert bekräfta skabb får du veta var du kan göra det.
Behandling av skabb
Målet är att döda alla skabbdjur och ägg i huden och att förhindra att du blir smittad igen. Den som har fått skabb bekräftad och alla som har haft nära kontakt med hen ska behandlas samtidigt. Läkaren väljer behandling utifrån din ålder, din hälsa och vilka som bor i hushållet.
- Smörjbehandling: ett flytande medel mot skabbdjur smörjs in över hela kroppen, inte bara där det kliar, och hos små barn och personer med nedsatt immunförsvar även på huvudet. Glöm inte mellan fingrarna och tårna, under fötterna, i armhålorna, runt naveln, på könsorganen, mellan skinkorna och under naglarna. Följ noga de anvisningar du får.
- Behandling i tablettform: behövs i vissa fall, till exempel vid utbredd eller krustös skabb eller om du inte tål smörjbehandlingen. Läkaren avgör om det behövs.
- En andra omgång: den som har haft symtom behöver oftast behandlas en gång till efter ungefär en vecka, så att skabbdjur som kläckts efter första omgången också dör. Den som inte har haft några symtom behöver oftast bara en behandling. Läkaren talar om exakt hur och när (1177).
- Alla samtidigt: alla i hushållet, partner och andra med nära hudkontakt behandlas samma dag, även om de inte har några besvär. Annars skickar ni skabbdjuren fram och tillbaka mellan er.
- Korta naglar: klipp naglarna korta före behandlingen, eftersom skabbdjur och ägg kan finnas under dem.
- Klåda och hudvård: läkaren kan ge råd mot klådan och om hur du återställer hudbarriären, till exempel med en fet, mjukgörande kräm.
Är du gravid eller ammar, eller gäller det ett spädbarn, ska du rådgöra med läkare om vilken behandling som är säkrast.
Det kan fortsätta att klia i några veckor efter behandlingen. Den allergiska reaktionen pågår så länge döda skabbdjur finns kvar i huden, och de försvinner först när hudens yttersta lager har bytts ut. Klådan betyder alltså inte automatiskt att behandlingen har misslyckats. Kliar det lika mycket efter tre veckor, kommer det nya gångar eller knottror, eller börjar det klia igen efter en tid utan besvär, ska du kontakta vården på nytt. Det kan bero på att någon i omgivningen inte har behandlats, att något har missats vid smörjningen eller tvätten, eller på att det är ett annat hudtillstånd.
Egenvård och förebyggande råd
Gör så här i samband med behandlingen:
- Byt kläder och sängkläder: byt de kläder du har närmast kroppen, och byt lakan, örngott och annat som har legat mot huden.
- Tvätta i 60 grader: tvätta alla kläder, sängkläder, handdukar och tygskor som har varit i kontakt med huden i minst 60 grader (1177).
- Vädra eller ställ undan: skor och kläder som inte går att tvätta vädras eller ställs undan i tre till fem dygn. Gosedjur, mössor och vantar som inte tål 60 grader kan förvaras i en väl stängd plastpåse under lika lång tid.
- Dammsug: det som inte kan tvättas eller ställas undan, som en tygsoffa, madrass eller matta, dammsuger du ordentligt. Insektsmedel behövs inte.
- Egna textilier: använd bara egna handdukar och sängkläder tills behandlingen är klar, och lägg dig i en nybäddad säng när du har smort in dig.
- Kontakt, arbete och skola: undvik nära hudkontakt och sex tills du är smittfri. Det är du när behandlingen har verkat i ett dygn, om du har följt anvisningarna. Stanna hemma från jobbet under det dygn som behandlingen pågår. Detsamma gäller barn i förskola och skola.
- Skonsam hudvård: välj milda tvättprodukter och smörj regelbundet med mjukgörande kräm. Heta bad och hård skrubbning gör klådan värre.
- Husdjur: människans skabbdjur kan inte leva i huden på hundar eller katter, så husdjur behöver inte behandlas. Det finns en annan sorts skabb hos hund, katt och räv. Den kan inte överleva i människans hud men kan ge bett som kliar. Kliar ditt husdjur mycket, låt en veterinär titta på det.
Berätta för dem du har haft nära kontakt med. Det kan kännas pinsamt, men skabb har inget med renlighet att göra, och det är det enda sättet att stoppa smittan. Har du nattlig klåda och är osäker på om det är skabb, eller kliar det fortfarande efter behandlingen, kan en hudläkare på iDerma bedöma dina bilder och ge råd om nästa steg, oftast inom 24 timmar (helger inom 48 timmar).
Foto: Alan R Walker, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.






