Vårtor (på latin verrucae) är ofarliga, hårda knölar i huden som orsakas av humant papillomvirus (HPV). De är mycket vanliga, särskilt hos barn i skolåldern, men kan komma i alla åldrar. Oftast gör en vårta inte ont och försvinner av sig själv efter en tid. En fotvårta kan däremot göra ont när du går, och vårtor kan sprida sig, blöda eller komma tillbaka gång på gång.
Vad är vårtor?
En vårta uppstår när HPV kommer in i överhuden genom ett litet sår eller genom uppblött hud. Viruset sätter sig i överhudens nedersta lager och får hudcellerna att växa snabbare än vanligt. Då bildas en skrovlig, förhornad knöl. Immunförsvaret rensar ofta bort viruset av sig självt efter en tid. Enligt DermNet försvinner hälften av vårtorna hos barn inom sex månader och 90 procent inom två år, även utan behandling. Hos vuxna sitter vårtorna ofta kvar längre.
Vårtor kan uppstå var som helst på kroppen. Efter var de sitter och hur de ser ut skiljer läkare mellan följande typer:
| Typ | Var den oftast sitter | Hur den ser ut |
|---|---|---|
| Vanlig vårta (verruca vulgaris) | Fingrar, händer, knän, armbågar, runt naglarna | Hårda, skrovliga knölar som liknar en liten blomkål, från några millimeter till över en centimeter, en och en eller flera tillsammans |
| Fotvårta (verruca plantaris) | Fotsulan, hälen, tårnas undersida | Trycks inåt av kroppsvikten och har ofta ett tjockt lager hård hud ovanpå. En djup fotvårta gör ont när du står och går; en mosaikvårta breder ut sig ytligt som en platta av små vårtor |
| Platt vårta (verruca plana) | Ansiktet, handryggarna, underarmarna, benen | Små, släta och platta, hudfärgade, rosa eller ljusbruna, ofta många samtidigt; vid rakning kan de spridas i en rad |
| Trådformad vårta (verruca filiformis) | Ansiktet: ögonlock, näsa, läppar, hals | En tunn, finger- eller trådlik utväxt på en smal bas |
| Vårtor runt eller under nageln | Nagelbanden, nagelkanterna, under nageln | Förtjockade och skrovliga; de kan skada nagelbandet och förändra nagelns form och är ofta envisa |
I eller under ytan på en vårta syns ofta små svarta prickar, med blotta ögat eller med ett dermatoskop. Det är små blodkärl där blodet har levrat sig. De kallas ibland vårtans rötter, men en vårta har inga rötter. På mörk hud kan vårtor vara mörkare än huden runt omkring.





Bilder i andra raden (från vänster): 1 – Klaus D. Peter (Wiehl, Tyskland), CC BY 3.0 DE; 2 – Dewdude, CC BY 2.5; 3 – Abbassyma, allmän egendom; alla via Wikimedia Commons.
Orsaker och riskfaktorer
HPV är ett samlingsnamn för en stor grupp virus. En del typer ger ofarliga vårtor på huden, andra ger kondylom i underlivet eller kan på sikt leda till cancer. Viruset smittar vid direkt kontakt med en vårta eller med hudflagor som innehåller virus, och indirekt via handdukar, skor, strumpor eller nagelfilar. Enligt 1177 kan vårtor också smitta via våta golv i duschar och omklädningsrum. Skadad, blöt, uppmjukad eller torr och sprucken hud släpper lättare in viruset.
Risken för vårtor är större vid:
- Små sår: skärsår, skrubbsår, nagelbitning, att dra i nagelbanden, rakning.
- Hud som ofta är blöt: mycket svett, svettiga fötter, blött arbete eller långa stunder i vatten.
- En skadad hudbarriär: till exempel vid atopiskt eksem, tjock hård hud eller sprickor i hälarna.
- Nedsatt immunförsvar: vid kronisk sjukdom, hiv, efter organtransplantation eller vid behandlingar som dämpar immunförsvaret. Vårtorna blir då ofta fler och svårare att behandla.
- Arbete i kall och fuktig miljö: slaktare kan få en egen typ av vårtor på händerna.
- Nära kontakt med någon som har vårtor: i familjen eller i ett idrottslag.
Det kan gå lång tid mellan smittan och att vårtan syns, ibland upp till ett år. Därför vet man sällan var man har fått viruset. Vårtor kan också spridas på den egna kroppen: om du pillar eller biter på en vårta kan viruset föras över till andra fingrar, till huden under naglarna eller till ett skrubbsår. Ibland uppstår då vårtor i en rad, precis längs en rispa.
Symtom
Du känner igen en vårta på hur den ser ut och känns:
- en hård, skrovlig eller förhornad knöl som är tydligt avgränsad från huden runt omkring, ofta gråvit eller ljusbrun;
- små svarta prickar i ytan, särskilt på fotvårtor; om det översta lagret skrapas bort blöder vårtan från små punkter;
- smärta när du går eller står, eller när du klämmer på en fotvårta från sidorna: det känns som att ha en sten eller en nål i skon;
- en enstaka vårta eller en grupp; under foten ibland en mosaikvårta av många små vårtor tätt intill varandra;
- platta vårtor: små, släta, ofta många samtidigt i ansiktet eller på handryggarna, och oftast utan besvär.
Vårta, förhårdnad eller liktorn?
Under foten liknar en fotvårta, en förhårdnad och en liktorn varandra och förväxlas ofta. Hudläkare tittar på tre saker:
| Kännetecken | Fotvårta | Förhårdnad eller liktorn |
|---|---|---|
| Plats | Var som helst på fotsulan, även där trycket är litet | Alltid där trycket eller friktionen är stor |
| Smärta | Gör mest ont när du klämmer från sidorna | Gör mest ont vid tryck rakt uppifrån |
| Yta | Hudlinjerna bryts, svarta prickar syns och det blöder i små punkter när ytan skrapas bort | Hudlinjerna löper igenom, ytan är slät och genomskinlig och blöder inte |
När ska du söka vård?
En vårta som inte besvärar dig kan du låta vara. Kontakta en vårdcentral om:
- vårtorna ger mycket besvär, till exempel blir såriga eller blöder;
- vårtan sitter någon annanstans än på händer och fötter, till exempel i ansiktet, nära ögonen, på läpparna eller i underlivet;
- du har diabetes eller nedsatt immunförsvar och behöver behandla en vårta, särskilt på foten. Behandla den då inte själv;
- du har många vårtor, det kommer hela tiden nya eller de kommer tillbaka efter behandling och besvärar dig;
- en fotvårta eller en vårta på fingret hindrar ditt barn från att gå, idrotta eller skriva.
Är det helg kan du vänta tills det blir vardag. Ring 1177 om du vill ha hjälp att bedöma besvären.
Kontakta vårdcentralen utan dröjsmål, inom de närmaste veckorna, om en förändring som du trodde var en vårta växer snabbt, blir hårdare, blir sårig, blöder ofta eller ändrar färg eller form, särskilt om du är äldre, har strålbehandlats, har nedsatt immunförsvar eller tidigare har haft hudcancer. Hudcancer kan ibland likna en vårta, och då behöver förändringen undersökas på vårdcentralen och ofta provtas.
Är du osäker på om det över huvud taget är en vårta, och vill veta vilken behandling som passar i ditt fall, kan en hudläkare på iDerma bedöma det på distans utifrån bilder.
Diagnos
Oftast ser läkaren direkt att det är en vårta, på formen och var den sitter. Ibland skrapar läkaren bort lite av den förhornade ytan så att de svarta prickarna syns. Med ett dermatoskop (ett förstoringsglas med lampa) syns de typiska blodkärlen tydligt, och det hjälper till att skilja en vårta från en förhårdnad eller en mjällvårta. Om läkaren är osäker, om förändringen växer snabbt eller om den inte svarar på behandling kan en liten bit hud undersökas i mikroskop (vävnadsprov).
Följande kan likna en vårta:
| Förändring | Skillnad mot en vårta |
|---|---|
| Förhårdnad eller liktorn | Bara på tryckpunkter, utan svarta prickar, och hudlinjerna löper igenom |
| Hudflik (fibrom) | Mjuk, slät, ofta på en liten stjälk i hudveck som på halsen och i armhålorna; inget virus |
| Mjällvårta (seborroisk keratos) | Brun, vaxartad förändring som ser ut att sitta påklistrad på huden, vanligare ju äldre man blir; inget virus och smittar inte |
| Aktinisk keratos | Skrovlig, fjällande fläck på hud som har fått mycket sol |
| Mollusker | Släta, glänsande knottror med en liten grop i mitten, vanligast hos barn |
| Skivepitelcancer | Växer, blir hårdare, blir sårig eller blöder och svarar inte på vårtbehandling; ett vävnadsprov behövs |
Behandling
Behandling behövs ofta inte, eftersom de flesta vårtor försvinner av sig själva och oftast utan ärr. Det kan ta några månader, men ibland flera år. Behandling är mest meningsfull när en vårta gör ont, sprider sig, är i vägen i vardagen, besvärar dig mycket eller om du har nedsatt immunförsvar. Räkna inte med ett mirakelmedel. Ingen behandling dödar viruset. Alla metoder tar bort smittad hud och ger immunförsvaret en chans att rensa bort viruset. Möjliga behandlingar:
- Vänta: vid små besvär det första och ofta bästa valet. Låt vårtan vara, så sprids den inte till fler ställen.
- Uppmjukande vårtmedel: ett medel som mjukar upp vårtans hornlager (keratolytisk behandling). Det används regelbundet under flera veckor. Skydda huden runt omkring, till exempel med ett plåster med hål. Under ett plåster verkar medlet bättre. Blötlägg vårtan i varmt vatten innan och fila försiktigt bort det uppmjukade lagret med en fotfil. Om huden runt vårtan blir sårig, gör ett uppehåll. Metoden används inte i ansiktet.
- Frysbehandling (kryoterapi): läkaren fryser vårtan med flytande kväve. Det svider kraftigt några sekunder, och efteråt bildas ofta en blåsa, ibland en blodblåsa, som läker på några dagar till veckor. Oftast behövs flera behandlingar med några veckors mellanrum. Vid fotvårtor fungerar frysning sämre på grund av det tjocka hornlagret. En kraftig frysning kan lämna en bestående ljus fläck, särskilt på mörk hud, och runt naglarna gör frysning ont och kan skada nageln.
- Kombination: om uppmjukande medel och frysning inte hjälper var för sig kan de kombineras. Chansen att vårtan försvinner blir då något större, men också risken för biverkningar.
- Skrapning och bränning: under lokalbedövning skrapar läkaren bort vårtan och bränner såret. Såret läker på ungefär två veckor eller längre, men det blir ett ärr, och enligt DermNet kommer ändå 20 procent av vårtorna tillbaka inom några månader. Under foten avråder man från metoden, eftersom ett ärr där kan göra ont när du går.
- Laser: ibland ett alternativ vid envisa fotvårtor som inte har svarat på annan behandling. Ofta behövs flera behandlingar.
- Att stimulera immunförsvaret: vid envisa eller många vårtor kan hudläkaren föreslå en kräm eller en injektion i vårtan som får immunförsvaret att känna igen viruset.
Vad märks efter en behandling? Lite smärta, tillfällig rodnad, en blåsa efter frysning eller en sårskorpa efter skrapning. Håll såret rent och skydda det mot nya skador. Efter behandling av en fotvårta är det ofta skönare att gå med en tillfällig avlastande ring eller ett mjukt förband.
Särskilda situationer: vårtor i ansiktet, runt naglarna och hos barn behandlas försiktigare för att undvika ärr och pigmentfläckar. Vårtor under nageln är mycket svåra att behandla. Vårtor vid könsorganen eller ändtarmsöppningen orsakas av andra HPV-typer, kallas kondylom och smittar sexuellt. De ska alltid bedömas separat av läkare.
Kommer vårtor tillbaka? Ofta, ibland på ett annat ställe än tidigare. Det händer särskilt om inte all smittad hud har tagits bort eller om det finns virus kvar i huden runt omkring. Vårtor återkommer oftare hos rökare och hos personer med nedsatt immunförsvar. Därför sker behandlingen ofta stegvis, och råden om hudvård efteråt är viktiga.
Försök inte ta bort en vårta själv med kniv, sax eller värme, och använd inga starka frätande medel som inte är avsedda för vårtor. Det ger blåsor, brännskador, infektioner och ärr, och viruset sprids snarare än försvinner.
Hudvård och förebyggande
Några vanor hjälper till att hindra att vårtor sprids:
- Peta, klia eller bit inte på vårtor och bit inte på naglarna. Då undviker du nya vårtor, även runt naglarna.
- Tvätta händerna när du har rört vid en vårta och torka händer och fötter ordentligt när de är blöta.
- Använd egen handduk, egna strumpor och skor. Låna inte ut nagelklippare eller nagelfil.
- Gå inte barfota i allmänna bad, duschar och omklädningsrum. Använd badtofflor, och täck en fotvårta med plåster innan du badar.
- Byt strumpor varje dag, särskilt om du lätt blir svettig om fötterna.
- Håll huden smidig: smörj torr hud, låt spruckna hälar få behandling och raka försiktigt runt en vårta.
HPV-vaccination i Sverige: alla barn erbjuds vaccin mot HPV genom elevhälsan, och de flesta vaccinerar sig i årskurs 5. Folkhälsomyndigheten rekommenderar också vaccination för dig som är 18–26 år och inte har vaccinerat dig tidigare. Vaccinet skyddar mot de HPV-typer som kan ge cancer och, beroende på vaccin, mot kondylom. Det är inte framtaget mot vanliga vårtor på händer och fötter.
Vad kan du göra nu?
Har du en vårta som inte besvärar dig kan du vänta och låta den vara. Är du osäker på om det är en vårta, gör en fotvårta ont när du går, kommer det hela tiden nya eller sitter den på ett känsligt ställe som ansiktet eller runt naglarna? Då hjälper det att låta en hudläkare bedöma den. Ta en skarp närbild i dagsljus och en bild på lite avstånd, och beskriv i konsultationen med en hudläkare på iDerma hur länge du har haft vårtan, om den växer eller gör ont och vad du redan har provat. Läs mer om hur konsultationen på distans går till. Du får oftast svar inom 24 timmar (helger inom 48 timmar) på om det är en vårta och vilken behandling som passar dig. Behövs en behandling som frysning får du veta hur du ordnar det via din vårdcentral.






