Vaskulit är en inflammation i blodkärlens väggar. På huden syns den oftast som små rödlila prickar på underbenen som inte bleknar när du trycker på dem. Ofta stannar det vid huden, och utslagen läker av sig själva inom några veckor. Ibland är huden det första tecknet på en vaskulit som också drabbar leder, tarmar, njurar eller lungor. Därför ska en läkare bedöma utslagen och ta reda på om det finns mer bakom.
Vad är vaskulit?
Ordet säger det mesta: vas betyder kärl och -it betyder inflammation. Vaskuliter är en grupp sjukdomar där ett eller flera av kroppens blodkärl är inflammerade. Inflammationen kan sitta i både stora och små kärl och i alla delar av kroppen, och den kan skada organen allvarligt (1177). När kärlväggen skadas kan kärlet läcka, så att det blir små blödningar i huden. De kallas purpura. Blir kärlet trångt eller täpps det till får vävnaden bakom för lite syre. I huden kan det ge sår, i inre organ skador som inte alltid går tillbaka.
Läkare delar in vaskulit efter hur stora kärl som är inflammerade:
- Stora kärl: stora kroppspulsådern (aorta) och dess stora grenar. Den vanligaste formen hos vuxna, inflammation i tinningens pulsåder (jättecellsarterit), hör hit. Den förekommer inte före 50 års ålder.
- Medelstora kärl: till exempel artärer i tarmarna och till njurarna. Hit hör polyarteritis nodosa och Kawasakis sjukdom hos små barn.
- Små kärl: hårkärlen och de minsta artärerna och venerna. Hit hör vaskulit som bara sitter i huden, Henoch-Schönleins purpura (även kallad IgA-vaskulit) och de så kallade ANCA-vaskuliterna, som granulomatos med polyangit.
Sitter inflammationen bara i huden kallas det kutan vaskulit eller hudvaskulit. Är flera organ inblandade talar läkare om systemisk vaskulit. Vaskulit i hudens små kärl är den vanligaste formen av vaskulit i huden.
Orsaker och riskfaktorer
Det är inte helt klarlagt vad vaskulit beror på. Hos de flesta med vaskulit i hudens små kärl hittar man ingen orsak, trots noggrann utredning. Immunförsvaret spelar nästan alltid en roll: antikroppar angriper kärlväggen direkt, eller bildar små klumpar tillsammans med främmande ämnen som fastnar i kärlväggen och sätter i gång en inflammation. När en utlösande faktor finns är de vanligaste:
- Infektioner med bakterier eller virus, till exempel halsfluss orsakad av streptokocker, hepatit B eller hepatit C.
- En reaktion på något du har börjat ta, till exempel vissa antibiotika eller inflammationsdämpande smärtstillande. Prickarna kommer då ofta 7–10 dagar efter starten.
- Autoimmuna sjukdomar och bindvävssjukdomar, som ledgångsreumatism, SLE och dermatomyosit.
- Cancer och blodsjukdomar. Det är ovanligt: cancer hittas hos färre än 5 av 100 personer med vaskulit i hudens små kärl.
Att prickarna oftast börjar på underbenen har en förklaring. När du står och går samlas blodet nedåt och strömmar långsammare, och inflammatoriska ämnen fastnar lättare i kärlväggen. Åderbråck, dålig blodcirkulation i benen och kyla förvärrar det (DermNet).
Henoch-Schönleins purpura är vanligast hos barn i åldern fyra till tio år, men förekommer också hos ungdomar och vuxna. Den börjar ofta i samband med en vanlig förkylning. Några veckor senare får barnet feber, känner sig sjukt och får utslag.




På bilderna: sår med sårskorpor på underbenet, mörka prickar på mörk hud, ett nätformat mönster på underarmen och typisk upphöjd purpura runt fotleden.
Symtom
På huden. Det typiska tecknet är purpura: röda till lila prickar, några millimeter stora, som ofta är lite upphöjda så att du kan känna dem med fingret. De bleknar inte när du trycker på dem. Prickarna kommer oftast först på underbenen och fotlederna, ibland också på skinkorna, bålen och armarna. De kan flyta ihop och bilda blåsor. Andra hudtecken är röda knottror, nässelutslagsliknande upphöjningar och sår med skorpor som läker dåligt. Hos en del bildas ett oregelbundet, nätformat mönster. Utslagen kan klia, sveda eller göra ont, och benen kan svullna.
Allmänna symtom. Symtomen kan komma snabbt men också smyga sig på. Vanliga är huvudvärk, trötthet, feber och viktnedgång utan tydlig orsak (1177). Många får också ont i musklerna eller i lederna.
Symtom från andra organ beror på var de inflammerade kärlen sitter:
- leder: svullna, ömma och ibland varma leder, till exempel knän och fotleder;
- mage och tarm: ont i magen efter måltid och blod i avföringen;
- njurar: blod i urinen och högre blodtryck, vid svår påverkan njursvikt;
- lungor och luftvägar: andfåddhet, hosta och ibland blodiga upphostningar; även näsa och bihålor kan påverkas;
- ögon och öron: röda, smärtande ögon, försämrad syn och nedsatt hörsel;
- nerver: förlorad styrka och funktion i till exempel en hand eller en fot;
- hjärta: bröstsmärta och andfåddhet.
Vid inflammation i tinningens pulsåder får du huvudvärk, oftast i tinningen, och kan bli öm och svullen över pulsådern där. Det kan göra ont i käken när du tuggar, och synen kan försämras på ögat på den sida där du har ont.
Barn med Henoch-Schönleins purpura får små upphöjda blåmärken, oftast på underbenen och skinkorna. Svullna och värkande leder är vanligt. Barnet kan också få ont i magen och kräkas blod, och njurarna kan påverkas så att det kommer blod i urinen.
När ska du söka vård?
Ring 112 om (1177: Stroke, Sepsis, Ont i bröstet):
- du eller någon i din närhet får svårt att andas, blir förvirrad, är svår att få kontakt med eller inte orkar stå eller gå;
- någon plötsligt får ett hängande ansikte eller en hängande mungipa, sluddrar eller blir svag i en arm eller ett ben, även om symtomen går över;
- någon får plötslig, kraftig eller ihållande smärta i bröstet;
- någon plötsligt förlorar synen på ett öga, eller får ont i ögat och samtidigt ser sämre;
- ett barn har feber och utslag som inte bleknar vid tryck och verkar mycket sjukt, andas snabbt och ansträngt eller är svårt att få kontakt med.
Sök vård genast, på en jourmottagning eller akutmottagning om vårdcentralen är stängd, om:
- ett barn har feber och får röda eller mörka prickar som inte bleknar när du trycker på dem, även om barnet verkar ganska piggt;
- du själv har feber, snabbt blir sämre och får sådana prickar;
- du får kraftig magsmärta, blod i avföringen, rödfärgad urin eller hostar blod;
- du är över 50 år och får ny huvudvärk i tinningen, ont i käken när du tuggar eller märker att synen förändras.
Kontakta din vårdcentral om du tror att du har vaskulit men inte har några av varningstecknen ovan, till exempel om du får prickar på benen som inte bleknar vid tryck, sår som inte läker eller prickar som kommer tillbaka gång på gång. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Kom prickarna kort efter att du började ta något nytt? Sluta inte på egen hand, utan prata med läkaren som satte in behandlingen.
Är du osäker på vad prickarna på huden är? Vid en onlinekonsultation med en hudläkare hos iDerma skickar du skarpa bilder av huden. Hudläkaren bedömer om det ser ut som purpura, hur utbredda utslagen är och om fler undersökningar behövs. Blod- och urinprover och ett vävnadsprov görs via vårdcentralen eller på sjukhus, och hudläkaren säger när det behövs.
Hur ställs diagnosen?
Läkaren frågar om dina besvär, om infektioner de senaste veckorna, om du har börjat med något nytt och om andra sjukdomar, och undersöker kroppen. Purpura på benen är ofta lätt att känna igen. För att vara säker tar läkaren ett litet vävnadsprov från huden (biopsi) under lokalbedövning. Ofta tas ett andra prov för att leta efter antikroppar i kärlväggen, till exempel avlagringar av IgA vid Henoch-Schönleins purpura.
Därefter behöver läkaren ta reda på om andra organ är påverkade. Du får lämna blodprov som visar om det finns inflammation, hur njurarna fungerar och om du har vissa antikroppar, och ett urinprov för att se om det finns blod eller äggvita i urinen. Beroende på symtomen kan det bli aktuellt med röntgen eller datortomografi av lungorna eller magen, ett lungfunktionstest (spirometri) eller en mätning av hur snabbt nerverna leder signaler (1177). Vid misstänkt inflammation i tinningens pulsåder tas ofta sänka och CRP och ibland görs ultraljud av pulsådrorna.
Läkaren utesluter också sådant som kan likna vaskulit, till exempel knölros (erythema nodosum) med ömma röda knölar på smalbenen, blåmärken på grund av en blödningsrubbning eller blodförtunnande behandling, och utslag som är en reaktion på något du har tagit.
Behandling
Behandlingen beror på vilken typ av vaskulit du har, vad den beror på, vilka organ som är inblandade och hur allvarlig den är. Finns det en tydlig orsak tar läkaren itu med den: behandlar en infektion, avslutar det som gav reaktionen eller behandlar den bakomliggande sjukdomen. När en reaktion var orsaken försvinner prickarna oftast efteråt.
Vid vaskulit som bara sitter i huden räcker det oftast med allmänna åtgärder tills utslagen har lagt sig av sig själva. Det här hjälper:
- Vila: mycket fysisk ansträngning ger ofta nya prickar och fördröjer läkningen.
- Högläge: lägg upp benen när du sitter eller ligger.
- Kompression: stödstrumpor eller lindning om benen svullnar, efter råd från läkaren.
- Skydda huden: undvik stötar och skav mot den sköra huden, och smörj torr, kliande hud med en mjukgörande kräm.
- Sårvård: håll sår rena och täckta, och låt en läkare titta på dem om de blir röda, varma eller ömmare.
Kommer det hela tiden nya prickar, bildas det sår eller håller vaskuliten i sig i månader kan hudläkaren föreslå inflammationsdämpande behandling i tablettform. Vid systemisk vaskulit behövs nästan alltid behandling som dämpar inflammationen och immunförsvaret. I början behöver en del vårdas på sjukhus och få behandlingen direkt i blodet. Även utan sjukhusvård blir det ofta täta kontroller och blodprover, och en del behöver vara sjukskrivna (1177). Behandlingen anpassas efter vilka organ som är påverkade och hur sjukdomen svarar. Vid inflammation i tinningens pulsåder ska behandlingen sättas in snabbt för att skydda synen.
Egenvård och förebyggande
Oftast går det inte att förebygga vaskulit. Du kan däremot minska risken för nya skov och hjälpa huden att läka:
- Visade det sig att något du tog var orsaken, undvik det i fortsättningen och berätta det för alla läkare som behandlar dig.
- Vila så länge det kommer nya prickar, men rör regelbundet på fötterna och spänn vadmusklerna så att blodet inte står still i benen.
- Lägg upp benen ofta, undvik att stå still länge och använd stödstrumpor om läkaren rekommenderar det.
- Håll benen varma, eftersom kyla är en av faktorerna som gör att vaskulit sätter sig på benen.
- Gå på de kontroller du har kommit överens om. Efter Henoch-Schönleins purpura följs njurarna med urin- och blodprover en tid, även om du mår bra.
- Behandling som dämpar immunförsvaret ökar risken för infektioner (1177). Hör av dig till vården om du får feber under behandlingen.
Hur går det sedan?
Vaskulit som bara sitter i huden läker oftast ut av sig själv eller efter behandling. De första utslagen brukar lägga sig inom två till tre veckor, men nya omgångar med prickar kan komma under flera veckor och upp till några månader. Efteråt kan huden vara orangebrun i veckor eller månader, eftersom järn från blod som har läckt ut ligger kvar i huden (DermNet). Missfärgningen är ofarlig och bleknar långsamt.
Henoch-Schönleins purpura kommer ofta tillbaka under de närmaste månaderna, men när flera år har gått är risken liten. Den brukar inte lämna bestående skador.
Vid systemisk vaskulit beror utsikterna på vilka organ som har påverkats. Är njurarna, lungorna eller hjärnan inblandade kan sjukdomen vara livshotande, och behandlingen blir lång. Många kan ändå leva ett bra liv med vaskulit, och ibland läker sjukdomen ut. Det är vanligt att besvären kommer tillbaka, ofta med samma symtom som första gången eller med feber och trötthet, och därför fortsätter kontrollerna även när du mår bra.
Vad kan du göra nu?
Ser du rödlila prickar på benen som inte bleknar vid tryck, utan något av varningstecknen ovan? Ta en översiktsbild och en närbild i dagsljus. Skriv upp när prickarna kom, om du var sjuk strax innan och vad du har börjat ta på sistone. Boka sedan en onlinekonsultation med en hudläkare hos iDerma. Du får en bedömning av huden och råd om nästa steg, oftast inom 24 timmar (helger inom 48 timmar), också om vilka prover som behöver tas via vårdcentralen.






