Psoriasis är en vanlig, kronisk inflammatorisk sjukdom som framför allt syns på huden. Typiskt är skarpt avgränsade, röda fläckar med vita eller silverglänsande fjäll som kommer och går i skov, alltså perioder med mer besvär följda av lugnare perioder. I Sverige beräknas cirka 250 000 till 300 000 personer ha psoriasis (Psoriasisförbundet). Sjukdomen kan börja i alla åldrar men visar sig oftast första gången hos unga och medelålders vuxna.
Psoriasis går inte att bota, men med rätt behandling och bra levnadsvanor kan de flesta hålla besvären under kontroll och få långa perioder med lite eller inga utslag.
Vad är psoriasis?
Normalt tar det sex till sju veckor för hudens yttersta lager att förnyas. Vid psoriasis bildas nya hudceller mycket snabbare än vanligt. Cellerna hinner inte mogna, utan lossnar i stora flagor, och samtidigt finns en inflammation i huden som gör den röd och varm (1177). Resultatet blir förtjockade, röda fläckar (plack) täckta av fjäll. De sitter oftast på armbågar, knän, hårbotten och nedre delen av ryggen, men kan komma var som helst på kroppen, också i handflatorna, på fotsulorna, i hudveck och i underlivet.
Psoriasis påverkar ibland mer än huden. Naglarna kan få gropar, bli tjockare, missfärgas och lossna i ytterkanten. Ungefär en tredjedel av dem som har psoriasis får också ledbesvär, psoriasisartrit, med värk, svullnad och stelhet på morgonen. Eftersom sjukdomen är långvarig och syns kan den också påverka sinnesstämningen och självkänslan. En del märker att utslagen blir värre under den mörka och kalla delen av året.
Orsaker och riskfaktorer
Psoriasis har ingen enskild orsak. Arv, immunförsvaret och faktorer i omgivningen samverkar.
- Ärftlighet: risken är större om en förälder har psoriasis och ökar ytterligare om flera i släkten har det. Exakt hur sjukdomen ärvs är inte klarlagt.
- Immunförsvaret: vid psoriasis skickar immunförsvaret felaktiga signaler som driver på både inflammationen och den snabba nybildningen av hudceller.
- Utlösande faktorer: även med ärftlig risk krävs ofta något som sätter igång sjukdomen. Vanliga exempel är infektioner, särskilt halsfluss, psykisk stress, alkohol och rökning (1177). En skada på huden, som en skråma, skav eller en tatuering, kan ge nya utslag just där, något som kallas köbnerfenomenet. Kallt och torrt väder, hormonsvängningar och vissa behandlingar mot andra sjukdomar kan också utlösa eller förvärra skov.
- Livsstil och andra sjukdomar: övervikt, dålig sömn och störningar i ämnesomsättningen kan också spela in.
Ibland skiljer man mellan psoriasis som börjar tidigt i livet, som oftare finns i släkten, och psoriasis som börjar senare.


Symtom
Besvären skiljer sig mellan personer och mellan olika perioder. De vanligaste är:
- Utslag på huden: runda, centimeterstora röda plack med fjäll som kan växa ihop till större områden. Nya utslag kan klia särskilt mycket, och huden kan göra ont eller spricka.
- Hårbotten: kraftig, fastsittande fjällning, torrhet och klåda. Fjällen sitter ofta även vid hårfästet och bakom öronen.
- Naglar: små runda gropar i nagelytan, tjockare och sköra naglar, missfärgning och att den yttersta delen av nageln lossnar.
- Leder: värk, svullnad och morgonstelhet, ofta i ett enstaka finger eller en tå, men också i knä, fotled, handled eller ländrygg.
- Allmänt: skov som växlar med lugnare perioder, ibland med sämre sömn och psykisk påfrestning.
Olika former av psoriasis
- Plackpsoriasis: den vanligaste formen, med fjällande plack på armbågar, knän, ländrygg och hårbotten. Utslagen sitter ofta symmetriskt, på samma ställe på båda sidor av kroppen.
- Guttat psoriasis: små röda prickar stora som vattendroppar över stora delar av kroppen. Formen kommer ofta i samband med halsfluss, är vanligast i puberteten och brukar gå över.
- Invers psoriasis: röda, glansiga utslag utan fjäll i hudveck, till exempel i ljumskarna, armhålorna, naveln och under brösten.
- Nagelpsoriasis: förändringar i naglarnas utseende och struktur. Ledbesvär är vanligare hos den som har nagelpsoriasis.
- Pustulös psoriasis: små gula varblåsor på röd hud. Den vanligaste varianten, pustulosis palmoplantaris (PPP), sitter i handflatorna och på fotsulorna, och nästan alla som får den röker eller har rökt. En del läkare räknar PPP som en egen sjukdom. Sällan sprider sig varblåsorna över stora delar av kroppen.
- Erytrodermisk psoriasis: rodnad över nästan hela huden, ofta med frossa och sjukdomskänsla. Det är ett akut tillstånd.
- Psoriasisartrit: psoriasis där även leder, senor och senfästen är inflammerade. Den kommer oftast i åldern 30–55 år, och hudutslagen brukar komma före ledbesvären.
När ska du söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har psoriasis, eller om du har psoriasis och:
- utslagen sprider sig snabbt, kliar mycket eller gör ont och stör sömnen och vardagen;
- du får värk, svullnad eller stelhet i leder, i ryggen eller i hälarna;
- du får förändringar i naglarna, så att läkaren kan skilja psoriasis från nagelsvamp;
- egenvården inte räcker, eller utslagen kommer tillbaka direkt när du slutar med behandlingen;
- du är gravid, ammar eller planerar en graviditet och behöver en säker plan för behandlingen.
Oftast får du hjälp på vårdcentralen. Har du svåra besvär kan du behöva en remiss till en hudläkare. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning (1177).
Sök vård samma dag om huden plötsligt blir röd och varm över stora delar av kroppen, om du får många varblåsor på röd hud över stora områden eller om du får feber och frossa samtidigt som utslagen sprider sig. Kontakta då en vårdcentral eller jourmottagning, och om de är stängda en akutmottagning. Känner du dig väldigt sjuk, blir förvirrad eller får svårt att andas, ring 112.
Fjällar en del av hårbotten kraftigt eller tappar du hår där, låt en läkare titta på det. Håret växer oftast ut igen när inflammationen har lagt sig. Läs mer om håravfall och hur det behandlas.
Diagnos
En läkare kan ofta se att det är psoriasis genom en vanlig undersökning. Läkaren tittar på hela kroppen för att se om utslagen sitter på de typiska ställena och kan skrapa lätt på ett utslag så att fjällen lossnar. Vid psoriasis är ytan under fjällen ljust rödaktig, ibland med små punktformiga blödningar (1177). Du får också berätta när och var besvären kommer och om någon nära släkting har psoriasis. Är läkaren osäker tas ett litet hudprov, och ibland används dermatoskopi för att skilja psoriasis från seborroiskt eksem, eksem eller svampinfektioner.
Hur svår psoriasisen är bedöms utifrån hur stor del av huden som är påverkad, var utslagen sitter och hur mycket de påverkar livskvaliteten. Läkaren håller också koll på sjukdomar som är vanligare vid psoriasis, som typ 2-diabetes, högt blodtryck, övervikt och depression. Misstänks psoriasisartrit undersöks lederna, och du kan behöva lämna blodprov och göra röntgen, ultraljud eller magnetkameraundersökning.
En hudläkare på iDerma kan bedöma dina utslag utifrån bilder, uppskatta hur utbredd psoriasisen är och föreslå en plan för behandling och hudvård.
Behandling
Behandlingen väljs efter form, utbredning, andra sjukdomar, livsstil och vad du själv önskar. Det är vanligt att prova en behandling i taget, och att växla mellan olika behandlingar för att minska risken för biverkningar vid långvarig användning.
- Mjukgörande och avfjällande hudvård: grunden i all behandling. Smörj in huden dagligen med en mjukgörande kräm eller salva, till exempel med karbamid eller glycerin, så att fjällen mjukas upp och hudbarriären återhämtar sig. Ett bad eller ett bastubad på 20–30 minuter lossar fjällen och gör det lättare att smörja direkt efteråt. Vid lindrig psoriasis kan det räcka. Till hårbotten finns avfjällande schampon.
- Krämer och salvor som dämpar inflammationen: räcker inte mjukgörande hudvård kan läkaren ordinera en kräm, salva, gel eller skum som dämpar inflammationen i placken. De fungerar bäst när huden först är så fri från fjäll som möjligt.
- Ljusbehandling: om krämer inte räcker kan du få behandling med UVB-ljus i ljuskabin, flera gånger i veckan under några veckor (1177). Antalet behandlingar begränsas eftersom mycket UV-ljus ökar risken för hudcancer, och barn brukar inte få ljusbehandling. En ovanlig form, ljuskänslig psoriasis, blir sämre av ljus och behandlas på annat sätt.
- Behandling som verkar i hela kroppen: vid måttlig till svår psoriasis, psoriasisartrit eller stor påverkan på vardagen kan en hudläkare sätta in en behandling i tablettform eller som sprutor som dämpar det överaktiva immunförsvaret. Den följs upp med regelbundna blodprover och används inte under graviditet och amning.
- Biologisk behandling: när andra behandlingar inte har hjälpt tillräckligt eller inte passar finns biologiska behandlingar som riktat blockerar vissa signalämnen som driver inflammationen. De ges som sprutor och kan ge långvarig kontroll över sjukdomen.
- Livsstil och mående: viktnedgång vid övervikt, rökstopp, mindre alkohol, mer fysisk aktivitet, bra sömn och hjälp mot nedstämdhet eller oro är lika viktigt som hudbehandlingen. Det förbättrar både huden och livskvaliteten.
Får du ledbesvär kan läkaren remittera dig till en reumatolog, och en fysioterapeut kan hjälpa dig med övningar som bevarar rörligheten.
Hudvård och förebyggande
Psoriasis kommer i skov, så hudvården behövs även under lugna perioder.
- Dagliga vanor: använd milda tvålfria rengöringsmedel, duscha kort och ljummet och smörj torra områden. Undvik att gnugga hårt eller använda grova svampar.
- Hårbotten: välj produkter som varsamt lossar fjällen och lindrar klådan, och tvätta håret regelbundet med ett milt schampo. Pilla inte bort fjällen med naglarna.
- Undvik solbränna: solbränd hud kan utlösa nya utslag, så skydda huden även när du vill njuta av solen.
- Levnadsvanor: sluta röka, begränsa alkoholen, rör dig regelbundet och ät mer frukt och grönsaker och mindre processad mat. Personer med psoriasis är extra känsliga för en ohälsosam livsstil.
- Stress: avslappnings- och andningsövningar, motion och stöd från omgivningen hjälper, eftersom stress är en av de vanligaste utlösande faktorerna.
- Infektioner: ta halsont med feber på allvar och sök vård om det inte går över, eftersom halsfluss kan utlösa nya skov hos en del.
- Naglar: håll naglarna korta, var försiktig med hård manikyr och använd handskar när du diskar och städar.
När ett utslag har läkt kan huden under en tid vara ljusare eller mörkare än omgivningen. Färgskillnaden brukar jämnas ut långsamt när huden har lugnat sig.
Undrar du om dina utslag är psoriasis, eller behöver du en ny plan när skoven kommer tätare? Gör en onlinekonsultation om psoriasis hos iDerma. Du skickar bilder på utslagen och svarar på några frågor, och en hudläkare bedömer huden och föreslår en behandlingsplan, oftast inom 24 timmar (helger inom 48 timmar).






